Vävning, ett av de allra tidigaste hantverken i människans historia, är i uppsving just nu. Teknikvariationerna är många och uttrycken skiftar. Förutom en sorts speciell känslighet har Maria Adlercreutz (1936–2014) och Pia Ferm (född 1986) inte mycket gemensamt. De representerar olika konstnärsgenerationer och konstsyn. Ändå tycks det finnas en tråd mellan deras verk som på varsitt sätt pendlar mellan det monumentala och det intima, mellan det sakliga och det poetiska.
Maria Adlercreutz skapade konst som besvärjelse mot glömskan. Hon var en av de första som tolkade nyhetsfoton i textilkonst. Hennes mest kända, föreställande verk präglas av brinnande engagemang mot krig, förtryck och plundring. Det kan handla om konflikter i Sydafrika, Västsahara eller Palestina. Efter resan till Kuba kom hennes Fyra bilder om tredje världen (1968–71). I hennes ögon bevaras folkets ljus (1972) blev i sin tur en ikonisk gestaltning av Vietnamkrigets fasor.
På Issues Gallery presenteras en annan sida av Adlercreutz skapande. Här visas några anspråkslösa verk, där de små formaten förmedlar en intim känsla. Bildspråket har upplösts från det figurativa till förmån för en antydande abstraktion. Titlarna leder mot en vid tolkningshorisont, där det mer handlar om fenomen än om individer. Korrosion. Mussla. Fossil … Under ett ögonblick slits blicken bort från världshändelser. Nu finns det stora i det lilla.
I kompositionerna kombineras ytor, texturer och toner. I likhet med konstnärer som själva river och blandar pigment färgade Adlercreutz sina garner på egen hand. Nyanserna har blivit oräkneliga och de är en viktig del av det konstnärliga uttrycket. Materialen är oftast naturliga som hampa och silke. Men här finns även ett verk som har vävts i plast.
I utställningen visas även ett prov på den sista fullbordade väven Skogsanden (2013), donerad till Museum Anna Nordlander i Skellefteå. Adlercreutz inspirerades av vistelsen i Norrland hos vännen och författaren Sara Lidman. Den lilla provbiten ger en föraning om den symboliskt laddade, klara indigoblånyansen som dominerar i den färdiga bilden.
Pia Ferms utställning på Saskia Neuman Gallery är hennes första separatutställning i Sverige. Ferm brukar visa sina textila verk tillsammans med sina skulpturer. Så är även fallet denna gång. Verken växer fram under en lång och övervägd process. Visuella idéer blir skisser med intryck av mer eller mindre identifierbara former. Färgpaletten är ljus men innehåller några intensiva toner. Teckningarna omarbetas och tolkas därefter i olika material och tekniker.
Ferm arbetar med tuftning – en teknik som resulterar i tredimensionella textilier. Men en handhållen maskin skjuter hon in garnet i en väv. Den kreativa processen och hantverkskunnandet är här beroende av varandra. Skapandet kräver kontroll över material som ull och sidengarn.
Titlarna Still Life, Stranded och Interierur antyder motivkretsen. Bilderna, med små, rapsodiska scener ur vardagen, lockar med sina detaljer. De något skeva, på sitt sätt rörande vackra formerna förmedlar känslan av spontanitet, som om de var snabbt nedtecknade direkt ur livet. Blicken får vandra mellan trådarna för att hitta konturer och volymer och fylla ut luckor med fantasier.
Det mest äventyrliga för ögat väntar kanske i Ghost drawing, en serie om tre verk i små format med teckningar på linnevarp och dolda under vävda stycken. Bildens lekfulla vägran att helt uppenbara sig påminner här om konstens fascinerande dubbelnatur: att visa utan att avslöja, att vara både en gåta och ett svar på samma gång.
Joanna Persman
Issues Gallery, Vattugatan 13, Stockholm. Maria Adlercreutz, 11 januari – 3 februari 2024
Saskia Neuman Gallery, Linnégatan 19, Stockholm. Pia Ferm, 18 januari – 2 mars 2024
