
En del av fotografierna visar storslagna asiatiska skogsvyer, och de förstärker inslaget av saga och uråldrig visdom i utställningen. Några andra bilder visar figurer som verka lysa upp landskapet inifrån mer än att vara belysta själva, och för tankarna till rymdvarelser, ockulta riter och/eller magi. Ytterligare några andra bilder har sådana måleriska kvalitéer att färgintrycket är det som starkast lever kvar efteråt. Flera fotografier är efterbehandlade i Photoshop på ett sätt som förstärker deras måleriska sida. En gemensam nämnare för alla bilder i utställningen är en långsamhet, som om allt händer i ultrarapid. Den stora behållningen av utställningen tycker jag mig hitta i det storslagna filtrerat genom långsamhet och tveksamhet.
Utställningens mest utmanade bild är ”Retitled V”, där ett antal nakna människor i ett skogsparti står bortvända från betraktaren med ansiktena tätt mot trädstammarna, som om de vänt sig bort från världen. Skogen försvinner bort mot bakgrunden i ett sakta mörker. Bara marken och nedre delen av bilden är upplyst, vilket lägger en märklig och onaturlig känsla till bilden. Impulsivt vill man svara med att själv vända sig bort, men personligen lockas jag ideligen tillbaka till bilden och försöker definiera hur det inte är en permanent bortvändelse utan en symboliskt eller kanske uttryck för ett motstånd. Att bilden visas i kombination med bilder som exempelvis ”Recognition II” (vinterlandskap med höghusområde svagt skymtande mellan trädstammar och kvistar) och ”Alone at last IV” (en skogsvy sedd genom ett fönster) får fokus att förändras från att ligga på figurernas bortvändande gest till att närma sig naturen.

Adress: Hudiksvallsgatan 8, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 13/1 – 13/2
Maria Johansson (text), Christian Larsen (foto)


















