I Per Wizéns utställning på Moderna museet i Malmö krockar intrycken i verk inspirerade av Disneys Alice i underlandet och Peter Pan. Wizén anspelar på dessa berättelser men skapar likväl något helt eget, något som klingar av barndomens oskuldsfullhet, men som samtidigt döljer något mörkt och hotande precis under ytan.
Utställningen består av tre stora verk och några mindre illustrationer till Alice i Underlandet som senare visar sig vara omarbetningar i form av collage. Gemensamt för de tre större verken är känslan av att precis ha missat något viktigt, någon avgörande händelse, då varje verk förefaller avbilda efterdyningarna av en mise-en-scène.
I verket ”Blue Hunt” syns en nattmörk skog där stjärnljuset kastar olycksbådande skuggor över den blombeströdda marken och trädens massiva stammar. Men det är för stilla och tyst för att det ska vara naturligt. ”Send in the Clowns” visar kulisserna av ett nöjesfält med grälla tält under en blå himmel. Iscensättningen är upplyst av strålkastare men placerad i en mörk källare. En föreställning verkar ha ägt rum – men vem har agerat och för vem?
”Lost Boys” föreställer ett barnrum belamrat med tält och leksakssvärd. I ett öppet fönster fladdrar gardiner i vinden. Barnen syns inte till. De verkar ha försvunnit ut genom fönstret mot den stjärnklara natten. På detta vis blandar Per Wizén olust med välbehag, och barndomens hoppfullhet med en lömsk fara i verk som formligen vibrerar av oro.
Även i konstnärsduon Tilpos verk finns gott om kontraster, fast något mer humoristiska än hos Per Wizén. Tilpo består av Hans Eriksson och Hanna Aihonen Eriksson som samarbetat med utställningar och andra konstnärliga projekt i tjugo år. De hämtar inspiration från samtidens politiska mörker, och framför allt i ”Hope of Truth” och ”Longings” finns möjligen oundvikliga referenser till postkolonialism. Verken är gjorda i samband med konstnärernas vistelse i Sydafrika.
Motivet i ”Hope of Truth” är lånat från Édouard Manets ”Frukost i det gröna”. I förgrunden spelar en grupp människor kort klädda i 1700-tals kläder och peruker, men i stället för Manets ikoniska, avklädda kvinna syns en välbyggd man med enbart stövlar, underkläder och mössa. Maktförhållanden förflyttas på ett kanske inte helt originellt sätt, men i sammanhanget spelar det faktiskt mindre roll. För vad som är mest slående här, och i flera andra av Tilpos verk, är det kraftiga och yviga måleriet kombinerat med märkliga perspektiv som suger in betraktaren.
”I Preppers hjärna” visar en jordkällare som flyttats inomhus i förberedelse för en annalkande undergång. Här flyter förgrund och bakgrund ihop, vad som är ute och inne förvanskas, och i hela bilden syns ett måleri som i mjuka rörelser dansar över duken. Färgskalorna i Tilpos verk varierar, från mörka, jordiga toner till ljusa pasteller. Vissa beröringspunkter finns till den abstrakta expressionismen, men också till Oskar Kokoschka. Synliga både i färgskalorna och i penseldragens dynamik och vilda framfart.
I en samtid som i mycket präglas av en hopplöshet inför framtiden är det uppfriskande med ett gott skratt. Och i Tilpos absurda verklighet finns just detta, blandat med ett oundvikligt allvar. Det kommer ur vetskapen om att trots att vi kan skratta år vår samtid, kan vi inte undfly den.
Johanna Theander
Moderna museet Malmö, Ola Billgrens plats 2-4. Utställningarna pågår 30 april – 25 september 2022
