Publicerad 10 maj 2020 Av I Recensioner Med 776 Visningar

Patrik Qvist i Tyresö konsthall

”Du duger ibland.” ”Gratis välfärdsflykting.” ”Kungen är gravid.” ”Vegan bullfight event.” Patrik Qvists grovhuggna textmeddelanden är imponerande omedelbara, även om det kan ta ett tag att dechiffrera dem. Jag bokstaverar mig fram bland bångstyriga ord som ibland lyfter från raderna, omväxlande trycker ihop och breder ut sig. Ändå slår andemeningen igenom med en gång. Skrifttecknen fullkomligt skriker ut sin svärta och desperation, och annekterar kommersialismens sätt att kommunicera på samma gång som de protesterar de mot den. Det är smart och smärtande. En underhållande motröst.

Qvist spelar på reklamtavlornas planhalva – han tar bokstavligen ner affischer och målar på dem – men presenterar dem samtidigt med ett helt annat gränssnitt. Hans grafiska stil är både balanserad och kaotisk, såväl grötig som överskådlig. Som en blandning av Joakim Pirinen och Jenny Holzer. I konsthallen omsluter de stora textbilderna mig på alla sidor. Som en surrande mur, ett dovt snitt i den annars ljusa och rymliga arkitekturen.

Patrik Qvist, installationsbild från Tyresö konsthall

Och innehållet… vad kan man säga om det? Vad är det för alternativ till reklam som Qvist för fram? Innebörden är långt ifrån entydig, men affischmålningarna har något av samma röstläge som kvällstidningarnas löpsedlar. Tillsammans med en absurd fingertoppskänsla och en uppmärksamhet inställd på ord och företeelser i svang för tillfället. ”Hysterisk empatikollaps”, som är titeln på ett annat verk, tycks berätta om vår vardag just nu. Jag läser den närmast som en spegel av vårt uppdrivna klimat, där medmänsklighet ställs mot isolering, solidaritet mot exploatering.

Qvists enradingar är ett slags kollektiva funderingar som flyter omkring bland oss, likt komprimerade reflektioner från en gemensam tankebank. Ett undermedvetet tal.

I en tidigare utställning på Konstnärshuset visade Qvist ett antal demonstrationsskyltar med, som jag minns det, snarlika budskap som affischtavlorna här. I mitten av salen stod då en hög liksom svarvad skulptur. På ett liknande sätt står i Tyresö konsthall en tresidig affischpelare, fylld med alternativ marknadsföring. Jag ser kalejdoskopiska naturbilder av sten och vatten, fotograferade av Karin Arnberg. Det är mörka ytor, men meditativa och öppna.

Patrik Qvist, Wasting Time DIYBOX – Plötsligt händer ingenting

Ett gör-det-själv-kit för att utföra ett av Qvists så bekanta verk med plastmuggar ingår också i utställningen. I en blinkning till den tidiga konceptkonsten är ”Wasting Time DIYBOX” komplett med torr konstruktionsritning, fotodokumentation och textblad med noggranna anvisningar. Och en låda full med muggar. ”Plötslig händer ingenting” är meningen som de ska bilda genom att i jämna mellanrum stickas in i ett stängsel. Du har säkert själv sett och läst muggarna någonstans. Faktiskt ganska obetalbart på plats.

Qvists lite kluriga konst står med ena benet ute i det offentliga rummet och det andra förankrat i den vita kuben. Den skaver rätt effektivt mot båda.

Magnus Bons

Foto: Magnus Bons. Tyresö konsthall, Tyresö centrum. Utställningen pågår 18 april – 23 maj 2020

Jag är Konstens redaktör sedan augusti 2015. Förutom på Konsten.net skriver jag i Dagens Nyheter, Konstperspektiv och Fotografisk tidskrift, samt för KUNSTforum (Norge).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.