Publicerad 20 april 2017 Av I Recensioner Med 5161 Visningar

Natura Dentata på Kulturhuset

Ansatsen till utställningen ”Natura Dentata” på Kulturhuset är att presentera konstnärer och modeskapare som på ett eller annat sätt inspireras av den hänsynslösa naturen. Tanken är att ge en motpol till vår typiskt nordiska idealiserade bild av naturen och istället visa dess mörka sida, den som saknar empati.

I utställningen visas verk av ett tiotal modeskapare och konstnärer som arbetar i ett många olika media. Flera av verken är riktiga pärlor. I utställningens första rum möts vi av Henrik Håkanssons ”AUG. 11, 2012 THE SYMPTOMS OF THE UNIVERSE STUDIES”. På flera skärmar runt om i rummet visas en klibbal som sprängs, om och om igen. En timer räknar ner, och så en plötslig smäll. Skärmarna visar olika aspekter av samma händelse. På några mindre skärmar ser vi händelsen i realtid, en större skärm visar trädets olyckliga öde i nästintill stillastående slowmotion. Det är på samma gång kliniskt observerande och personligt nära.

Modeskaparen och kroppsaktivisten Minna Palmqvists ”Intimately Social 5.10” (ovan) är ett videoverk som visar en torso gjord av smör iklädd en av Palmqvists kreationer, som sakta smälter till oigenkännlighet. Palmqvists eleganta men också abjekta verk är en betraktelse över våra kroppars olika funktioner, den privata och den offentliga kroppen. Palmqvist visar om och om igen att hon mer än väl bemästrar rollen som modeskapare på gränsen till konstnär. Där budskapet triumferar över mediet.

Björn Kjelltoft har i mycket av sin konstproduktion utforskat relationen mellan högkultur och populärkultur. Frågor om upphovsrätt och demokrati märks som tydliga röda trådar. I verket ”Flower Power” på Kulturhuset har han sytt militäruniformer av Joseph Franks ikoniska blommiga tyger (tv). Dessa tyger, som blivit standardutsmyckning i högborgerliga hem får en ny inramning med militärklädsels anonyma konnotationer.

I verket Kaamos, det finska ordet för polarnattens mörka period, ger Martin Bergström och Thomas Klementsson sin bild av naturens mörka sida. I sitt suggestiva videoverk blandas förvridna kroppar i en makaber dans med ruttnande natur och mörker. Ackompanjerat av elektronisk musik som ger ytterligare ett lager av mörker till verket, är det en vacker påminnelse om livets förgänglighet.

Även om utställningen ”Natura Dentata” rymmer ett antal fantastiska verk är själva anslaget oklart. Premissen med den typiskt nordiska naturen, som en för svampplockare och familjeutflykter välvillig entitet, känns omodern. Naturen tillskrivs egenskaper och framför allt intentioner den inte har. Naturen vill ingenting. Den är varken ondskefull eller välvillig.

Framför allt upplever jag valet av verk som svagt. I många fall kämpar jag med att förstå hur de relaterar till utställningstematiken. Paulina Wallenberg Olssons skottsäkra aftonklänning – en kusligt aktuell kommentar till vår osäkra tid och briljant i sin ansats – är såvitt jag kan se inte relaterat till temat. Att skottsäkert material i sin väv kan liknas vid spindelväv känns ganska långsökt. Anna Scholz klänningar i ”Once I was a Princess” känns mer relevanta i en genusläsning, men då som ett ifrågasättande av barndomens prinsessklänningar och My Little Ponies snarare än en anmärkning på naturens mörka krafter.

Gå och se ”Natura Dentata” eftersom det är en samling fantastiska verk och en chans att se bra konst och bra mode tillsammans, men förvänta dig inte för mycket av utställningens tema. Då blir du inte besviken.

Johanna Theander

Foto: Anna Rönnqvist (Minna Palmqvist), Matilda Rahm (övriga)/Kulturhuset Stadsteatern, Sergels torg. Utställningen pågår 17 mars – 18 juni 2017

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Och så var det en gåta att lösa... *