<

Publicerad 14 oktober 2008 Av I Konstkommentarer Med 1092 Visningar

Max Ernst och dataspelskulturen

Jag har full förståelse att Moderna Museet känner behov att locka en ny ung publik till sina konsthistoriska utställningar och att kopplingen mellan dataspel och konst ligger nära till hands för att locka denna målgrupp, men jag har lite svårt att förstå vad Max Ernst har med dataspel att göra? Rent konkret vilka speldesigners och dataspel har inspirerats av Max Ernst fragmentariska och surrealistiska landskap? De flesta dataspel som jag känner till eftersträvar en detaljrik fotorealism i sina miljöer och jag hade bättre förstått liknelsen om det var en utställning med Edward Hopper, eftersom hans realistiska målningar från amerikanskt 40-tal är miljöer som återfinns i dataspel eller Casper David Friedrichs romantiska landskap som man också kan hitta paralleller till i dagens dataspel, men Max Ernst?

Nu produceras det ju väldigt många dataspel och det är ju inte alls otroligt att någon av alla dessa speldesigners har hämtat inspiration från Max Ernst, han är ju trots allt en känd konstnär, men dagens spelutvecklare hämtar i lika hög grad inspiration från andra konstnärer i världshistorien, men främst hämtar man inspiration från filmer, serier, sciene fiction, populärkultur och eftersträvar i de flesta fall fotorealism och hyperrealism i sin grafik. Den surrealistiska världsbilden som Max Ernst företräder har liksom aldrig fått något fotfäste inom dataspelsvärlden, än ska väl kanske tilläggas. Det kanske kommer efter Max Ernst-utställningen?

Det som är lite oroande att många konstskribenter inte ens har reflekterat över detta påstående som Moderna Museet har levererat, utan sett det som självklart att Max Ernst har inspirerat mycket av dagens dataspel. Därför är det ganska befriande att läsa Sophie Allgårdhs recension i SvD 4/10-08 där hon visserligen konstaterat att ”dagens photoshoppande ungdomar kommer att hitta ingångar i Max Ernst häftiga bildkrockar”. Men så avslutar hon sin recension med att konstatera att ”trots hänvisningar till dagens cybervärldar lyckas denna makalösa utställning inte helt kliva ur sin tid”. Jag tror säkert att Max Ernst har mycket att säga dagens unga människor, men de som besöker utställningen för att hitta referenser till samtida dataspel kommer nog att bli konfunderade och besvikna.

2008-10-14 Mathias Jansson

Mathias Jansson konstkritiker med inriktning mot New Media Art, främst Game Art och net.art. Har tidigare skrivit för bl a för Konstperspektiv och Computer Sweden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *