Publicerad 30 maj 2012 Av I Gå och se! Med 1672 Visningar

Lene Berg på Konsthall C

Alla visste om det, så klart. De intellektuella, konstnärerna. Om man inte var på den ena sidan var man på den andra, eller hur? Lene Bergs mest pregnanta fråga är vad som händer med individen och konstnären när kontexten framstår som färdigförfattad. I videoverket ”The Man in the Background” studerar hon CIA-agenten Michael Josselson som drev Congress of Cultural Freedom från 1950 till 1967, en organisation som skulle sprida en ”fri” och icke-kommunistisk kultur. Korniga super-8-bilder från parets Josselsons semester hösten 1958 kommenterade av en trevande berättarröst samsas med en intervju med Josselsons änka Diana. En film om dubbelspelets attraktion, men lika mycket om ett småborgligt pars önskan om att frottera sig med intellektuella och njuta av det goda livet i vackra europeiska salonger. Josselsons blev en kulturell centralgestalt genom CIA:s checkhäften och delar av kulturlivet bortsåg varifrån vart pengarna kom ifrån. När ordningen ”avslöjades”, eller blev offentlig för första gången, offrades Josselson och hans fru av alla inblandade. Han offrade också sig själv genom att påstå att det bara var han som visste.

Bergs videoverk kompletteras av en faksimil, Congress of Cultural Freedoms tidskrift ”Encounter” från oktober 1953, som konstnären har interfolierat med bilder och kommentarer likt historiens errata. Det blir en stark bild av nödvändigheten att förstå tanken och konsten kontextuellt; som del av en social och politisk verklighet. I sin materialitet och omedelbara illustration av ”kommentaren” inuti de historiska dokumenten väger den upp det affekterade mötet med förgängligheten som semesterbilderna i videoverket uppbådar. I tidskriftens blad och illustrationer (och understyckningar) framträder ett hopp om att hågkomst inte alltid är att minnas det som inte längre finns. Uppmaningen är omedelbar även om temat Kalla kriget kan känns överspelat: texten måste alltid ifrågasättas. Vad är det vi inte ser nu?

I bokcollaget ”Stalin by Picasso” från 2008 forsätter Berg att utforska intersektionen konst, politik och intellektuell frihet. Historien om Picassos porträtt av Stalin från 1953 i Les Lettres Françaises och det efterföljande skandalen (den var allt för ”konstnärlig”) avhandlas genom ett lekfullt blandade av material som desarmerar historikerns gravallvar. Komiken i Picassos oförmåga att uppfylla en enda förväntning är ofrånkomlig, men förmedlar också en idé om konstens sublimerande kraft. Resultatet är inte alltid bekvämt och kan heller aldrig förväntas vara bekvämt. Att Bergs användande av porträttet på fasader i Oslo och New York har lett till censur är ännu en påminnelse om att det är allt för prematurt att tro att vi lämnat det Kalla kriget, dess frågor och symboler bakom oss. I övervakningssamhällen där både medborgarens och konstnärens tvingas till lika konstanta som komplexa förhandlingar för att nå till olika uttryck gör Berg rätt i att vända åter till Kalla krigets förväxlingar. Och den symboliska molotovcocktail som Picassos porträtt av Stalin representerar är ett perfekt ställe att börja på.

Adress: Cigarrvägen 14, Farsta
Utställningen pågår under perioden 24/5 – 16/9

Axel Andersson (text), Konsthall C (foto)

Axel Andersson. Historiker, konstkritiker och skribent med särskilt intresse för förhållandet mellan samtida filosofi och konstnärlig praktik. Hemsida: www.axelandersson.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.