Ella Tillema, I morgon blir det nog bra (röd), 2016, 200×250 cm, olja på duk
Beskriv din konst med tre ord: Varg i fårakläder.
Hur ser din arbetsprocess ut? Det är svårt att säga eftersom det verkar som att mitt undermedvetna sköter det mesta av processen innan det börjar målas eller donas i den fysiska världen. En sak vet jag och det är att väldigt mycket censureras innan jag ens börjar fundera på färg och form. När idén väl når hjärnan är det oftast en känsla som ibland redan är kopplad till en diffus scen och då börjar jag leta runtomkring mig efter bilder som kan representera den känsla eller det tillstånd jag vill åt. Sen bakas det färdigt i bakhuvudet tills jag kombinerat olika scener, bilder och uttryck till nåt jag tycker ska bli kul att måla. Då fotar jag lite referensbilder som jag kan ha som stöd, eller googlar olika miljöer. Ofta finns det ingen likhet mellan målningen och referensfotona när jag är klar. Jag är inte så intresserad av att målningen ska vara lik fotografierna eller verkligheten, jag jobbar istället mot den där tanken som allt började med och den tycker jag är svår att få fram i ett foto. Förmodligen eftersom jag är målare och inte fotograf!
Vad inspireras du av? Allt möjligt. Men kanske mest andra grejer än konst. Folk som inte gör det som förväntas av dom. Saker som jag tycker är skitdåligt. Saker som jag älskar. En bok som jag går och tänker på lite hela tiden är A super sad true love story av Gary Shteyngart. Så har jag ju hållit på med punkmusik större delen av mitt liv och dom ränderna går liksom aldrig ur. För punken är en ständig inspiration trots att jag blivit gammal och reaktionär, som Kjell Höglund skulle sagt. Som punkare är det ju självklart att ifrågasätta allt, och det gör jag ju som konstnär också. Det är typ som att jag jobbar med att översätta punkmusik till konst och samtidigt göra den mer komplex och djup. Det är faktiskt rätt så tacksamt att ”göra punk” för en publik som förväntar sig nåt fint och mysigt.
Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Att-göra-listor, en stor årskalender, foton på min unge, instagram, en svart flagga på en pinne och ett tidningsurklipp med en enruting av Esters Rester där det står BOSS: Don’t call me I text U. Haha! jag känner igen mig i den, man ska bara gå runt och hålla hög kvalitet så KANSKE nån gallerist upptäcker en och vill ha en till sin konstfabrik…
Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Frida Kahlo, Kjell Höglund och Valeri Solanas är mina förebilder men utan kollegorna i Borrgatans Ateljéförening hade jag inte stått ut med att jobba som konstnär!
Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Gerhard Nordströms målning ”Utflykt i det gröna”, 1972, ur hans serie ”Sommaren 1970”.
Vad är konst till för? Allt och alla!
Vad är konst inte till för? Spekulation.
Vilken åtgärd skulle främja konsten? Utplåna klassamhället! Ju fler trygga människor det finns, desto fler fria, experimenterande, djärva, nytänkande konstnärer från olika bakgrunder får vi.
Ella Tillema deltog i grupputställningen ”Identitet” på Avesta Art och är just nu aktuell med separatutställningen ”Ni borde vara räddare på konsthallen” i Trollhättan (16/9 –15/10) och senare under hösten 2017 med en utställning på Galleri Skomakeriet i Stockholm
