Publicerad 09 juni 2017 Av I Närbild Med 3015 Visningar

Konstens frågeformulär # 53: Arijana Kajfes

Arijana Kajfes, ”Star of the 10th moon”, 2015, (rålera, våt linneduk, lindas och lindas upp var tredje dag). Från grupputställning “Obetingade Slag”, (m. bla. Eva Löfdahl och Hans Andersson) på Kalmar Konstmuseum 2015

Beskriv din konst med tre ord: Språklöshet, besvärjelse, transformation.

Hur ser din arbetsprocess ut? Något tar fäste i mitt medvetande, liksom cirklar runt tills någon inre logik bildas och leder till handling och då tar det form i något slags uttryck, helst i kontakt med det fysiska rummet, vare sig det är ljus, ljud eller materia.

Vad inspireras du av? Existenser som resonerar och agerar oförutsägbart, naturen, rymden och hemliga läror.

Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? En del äldre arbeten som står och gör sig påminda, bilder på tecknade ormbunksblad inför ett offentligt jobb, ett par kärl med slutna växtsystem, cirklar och en massa betydelsefullt skräp.

Detalj ur kemisten Johann Conrad Barchusens (1666-1723), “Elementa Chemiae”, 1718

Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Många konstnärer har varit viktiga för mig genom åren, ibland enstaka verk ibland hela konstnärskap. Jag stämmer ofta av mina konstnärliga tankar mot en känsla av trots som jag bär med mig sen jag var ung och överväldigades av bl.a Pasolinis och Fassbinders filmer, Wieneraktionisterna och minimalisterna. Men även alkemisternas bildvärldar kring materians magiska förvandlingar hjälpte mig förstå min konstnärliga process. Numera i möten med konstnärsvänner som Eva Löfdahl och Leif Elggren, människor vars okuvliga och oinsmickrande självständighet uppmuntrar mig att lita på min inre kompass när det är riktigt mörkt.

Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Jag skulle vilja bygga James Turrells Light Reignfall för att kunna ligga i den minst en kvart dagligen. Det finns en del konstverk man kanske hade velat göra själv för att återuppleva tillståndet som görandet försatte konstnären i. Sen finns det en del utföranden som är magiska, som man kan spegla sig i och drabbas av, men det väcker snarare lusten att göra mera och bättre konst än att göra samma konstverk igen.

Vad är konst till för? Det är det närmaste man kan komma friheten utan att bli galen eller kriminell. Konst vårdar själen ända in i dess mörkaste platser och stör ordningen. Skärper synen på tillvaron. Konst är ett bra komplement till både religion och vetenskap. En spegel för människan.

Vad är konst inte till för? Konst är inte till för att bidra till en alltmer rationaliserad, effektiviserad och konsumtionshetsig värld, där den numera likställs med nyttotermen entreprenörskap. Eller på annat sätt bidra till att urholka själen. Konst är inte till för att upprätthålla en marknad eller en maktordning, det måste vara ett gravt missförstånd som kanske dessvärre uppstod i samma ögonblick man(nen och makten) började kalla konst för konst.

Vilken åtgärd skulle främja konsten? Ökad statligt understöd, i rimlig proportion till allt annat staten stödjer och att kultur ska vara en självständig post och sluta blandas bort med andra agendor (idrott, demokrati). Att tillåta barn och unga att bejaka sina okända fantasier och lekar, uppleva konst i alla dess former och uttryck, arbeta mycket med händerna (inte bara pekfingret) och kroppen (inte bara idrott) är väl en bra start. Det ges för lite tid och resurser till konst som en väg till självständigt tänkande, det fostrar väl för många egensinniga människor som inte skulle acceptera allt strunt som serveras dagligen.

arijana.net

Arijana Kajfes är snart aktuell med en ateljévistelse på Cité des Arts i Paris. Våren 2016 visade hon soloutställningen Unseen på Konstnärshuset

Redaktionen står som författare av osignerat material och av texter som inte författats av en av Konsten.net:s ordinarie skribenter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Och så var det en gåta att lösa... *