<

Publicerad 27 oktober 2015 Av I Gå och se! Med 4259 Visningar

John Akomfrah på Bildmuseet i Umeå

även i textDet är en omtumlande upplevelse som den brittiske filmskaparen John Akomfrah bjuder på med Vertigo Sea. Filmen visas nu på Bildmuseet i Umeå och ingår dessutom i årets Venedigbiennal. Akomfrah har tillsammans med kollegorna i Smoking Dogs Films i London skapat en både vacker och grym triptyk om havet. Den mörka salongen på nedre botten av museet vibrerar från första stund av oceanernas ljud, men den inledande andäktiga förväntan förbyts snart mot en känsla av maktlöshet inför havets styrka och människans grymhet.

Tre dukar med varsitt filmflöde som bildar en tredelad helhet. De är sammansatta av olika slags arkivfilmer av historiskt material, naturfilmer och nyhetsreportage, men också av nya iscensättningar. Det är ett collage av rörlig bild och ljud som rytmiskt, likt ett vågsvall, sköljer över betraktaren – isbjörnarna som rör sig över Arktis isar, valarna som simmar med ungar och vågorna som sköljer över fyren. Naturfilmernas estetik av svepande bilder och orörda landskap finns här, men bryts radikalt av klippningen som skapar en samtidighet där isbjörnar skjuts, valar slaktas och båtflyktingar drunknar.

I textenAkomfrah ger ingen vägledning förutom ett antal citat som pausar filmflödet, men som egentligen inte visar vägen utan mer skapar andrum. Det femtio minuter långa verket kan förmodligen upplevas och tolkas på många sätt. Som åskådare söker vi våra egna samband mellan de tre skärmarnas olika ljud. Det är en relativt disharmonisk ljudbild som skapas, och som bitvis stör och bitvis stöttar den visuella upplevelsen. Tillsammans bryter bild- och ljudflödet den dokumentära filmens traditionella form och omprövar våra historiska, geografiska och kulturella föreställningar om världens beskaffenhet.

Havet är en glömskans plats med en lång historia av lidande, menar Akomfrah, och därmed skulle Vertigo Sea kunna ses som en sorgesång. Men oavsett vilken väg vi väljer genom verket tvingas vi att ställa oss frågan om havens betydelse och vårt eget ansvar för desamma.

Katrin Sten

Foto: Bildmuseet. Östra Strandgatan 30B, Umeå. Utställningen pågår 25 oktober 2015 – 17 januari 2016

Konstvetare och arkitekturhistoriker i Umeå. Intresserad av konstnärliga processer och urbana projekt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Och så var det en gåta att lösa... *