<

Publicerad 22 januari 2018 Av I Gå och se! Med 4813 Visningar

Johan Thurfjell på Galerie Nordenhake

När förvandlas natur till kultur? Det är huvudfrågan i Johan Thurfjells suggestiva installation på Galerie Nordenhake. Det är minimalistiskt avskalat och ändå berättande. Inte industriellt utan organiskt. Vitt. Grått. Glest. Och vackert! Skulpturerna i papier-maché och lera gestaltar enkla, rudimentära former. Stenar. Pinar. Bark …  Allt skulle kunna komma direkt från naturen. Det skulle också kunna vara ett resultat av människans ingrepp. Som då när någon av våra urfäder, uttråkad av stämningen vid lägerelden, drabbades av en ljusskiftning i väggstenen i Altamira eller i Lascaux-grottan och började kombinera naturens skapelser med egna tecken.             

Installationen bottnar i den franske antropologen Claude-Lévi Strauss tänkande. Lévi-Strauss var strukturalist och han sökte mönster; kulturella skillnader beror inte på olika intellektuella förmågor utan är snarare olika uttryck för samma förmåga. Myter – vår kunskapskälla –  är människans sätt att systematisera världen, hävdade Lévi-Strauss. Det är tyvärr ironiskt att denne romantiker kritiserades för antihumanism. Han ansåg att det inte finns några grundläggande olikheter mellan ursprungsfolkens trossystem och de moderna tankegångarna i västvärlden.  

Detta gestaltas så fint i Thurfjells installation.  Det ursprungliga och det moderna hakar in i varandra här. När minimalismen, som exempel, växte fram på 60-talet blev skulptur dess mest omhuldade uttryck. Ytterligt enkla former, gärna i seriella system, bejakades. Konstnärens individuella spår skulle helst suddas ut. Därför var industriell tillverkning lockande. Minimalistiska konstverk är ofta självrefererade och därför kallades de ofta för ”primära strukturer”. Här är vi tillbaka vid Lévi-Strauss tankar kring latenta system.                 

Johan Thurfjell både fångar mönster och återberättar myter. Det avskalade formspråket och de monokroma färgerna, i kombination med de organiska formerna i hans verk, tvingar tanken att pendla mellan det moderna och det ursprungliga. Thurfjells konst blir därmed en flaskpost som på tidens vågor guppar fram och tillbaka mellan det förflutna och nuet, mellan vår civilisations barndom och den osäkra framtiden.

Joanna Persman

Foto: Galerie Nordenhake, Hudiksvallsgatan 8. Utställningen pågår 11 januari – 17 februari 2018

Joanna Persman är konsthistoriker och frilansskribent, verksam bland annat som konstkritiker på Svenska Dagbladet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *