Publicerad 05 mars 2013 Av I Recensioner Med 1902 Visningar

“I Strömmen” på Lunds konsthall

strommen01Väntan på det okända och den stund då allting sker. “I Strömmen” på Lunds konsthall är en innehållsrik beskrivning av väntan. Nina Roos storslagna målningar kan inte komma till utan rätt färgnyans. Olav Christopher Jenssen inväntar stunden då han ger sig in i Carl Fredrik Hills konstnärliga process. Han omvänder bilderna till sina egna, befinner sig i ett konstnärligt tillstånd som inte ger utrymme för att korrigera uttrycket. Hill är ett sällskap med subtil betoning. Inte minst är “I Strömmen” en väntan på Hilma af Klint (1862-1944). Hennes arbeten låg länge dolda för eftervärlden. Hilma af Klint var konstnärskapet som flera av de samtida konstnärerna inte visste att de väntade på. När hennes arbeten började visas på 1980-talet var det som att inandningen befruktades, det fanns någon som hon, en konstnär som många kände sig sinnligt besläktade med. Hilma af Klint var konstnären som gav sig hän det ockulta. I strömmen handlar om det ögonblick då man låter sig inspireras, då man låter någon annan andas genom en.

Gertrud Sandqvist har curerat en utställning som visar en rad intressanta och sedan länge etablerade konstnärer. Sammanställningen är en eufori i konstnärliga släktskap med ockult betoning. Det finns en rytm i hela utställningen som är medryckande. Extatisk rytm är kanske inget man förväntas uppnå på en konsthall, men jag skulle faktiskt vilja uttrycka det just så. Utställningen är som extatisk rytm. Musiken och tonen är närvarande. Materialet som visas och sammanhanget ger ovärderliga nycklar till flera av konstnärskapen. Alla visar hur de vågar förena en spännande paradox som handlar om att förlora greppet och samtidigt metodiskt och medvetet arbeta sig fram för att nå ett mål. Precis som af Klint gjorde.

Silja Rantanen beskriver drivkraften att skriva och teckna dagböcker som en positiv tvångstanke. Det är första gången som hennes dagböcker visas offentligt. Varje skriven rad vittnar om ett inre driv. Det finns en riktning men det är osäkert vad den syftar till. Behovet av att skriva loggböcker kanske inte tjänar någon. Inledningsvis är tecknandet framträdande i hennes dagböcker, allteftersom åren går blir det mer och mer text. Språket skiftar mellan engelska, finska och svenska beroende på vem hon pratar med.

strommen22Joachim Koesters film “Of Spirits and Empty Space”s är en visualisering av en seans. Faktum är att under 1800-talet och in i följande sekel var gruppseanser vanliga. Det ovanliga med af Klint var inte hennes medverkan i seanser – utan hennes hemliga måleri som kom ut av seanserna. Koesters film handlar om en grupp sömmerskors andliga upplevelser i 1800-talets mitt. Seansen är noga bokförd i ett protokoll och beskriver gruppens upptäckt av en elektrisk symaskin. Signalerna på Koesters video beskriver de prickar som sömmerskorna uppfattade. Under ett ögonblick i seansen rör sig alla som en symaskin. Sömmerskorna uppfann senare just en sådan.

Christine Ödlund är den svenska konstnär som ofta är förknippad med Hilma af Klint och den teosofiska rörelse som var stor i 1900-talets början. De verk som visas i Lund bygger på boken “Thought-forms” av Annie Besant och C.W. Leadbeater (1901). Boken handlar om tankens form och de flerfärgade energifält som författarna ansåg omge människan. Starka tankar bringar fälten i rörelse och ger ifrån sig små färgade fragment som svävar i luften, det vill säga tankeformer ”thought-forms.” Ödlund visar Besants synestetetiska tolkningar av musik, ljudet omformat till färg och form. Ödlunds tre trädlika former är Besants upplevelser av musik; Mendelssohns “Sånger utan ord”, Gounods “Faust” och Wagners “Mästersångarna”. Ljus, färg och animation rör sig rytmiskt.

Man kan fråga sig om “I Strömmen” kommunicerar något till vår tid. Hilma af Klint inledde sitt mediumistiska måleri 1906. När hon avled 1944 lämnade hon efter sig ett omfattande material av teckningar, målningar och anteckningar. Hon levde i en tid med stark influens från teosofin. Det fanns en vardaglig ockultism. I utställningen visas en ofärdig serie av af Klint som handlar om människan i kosmos. Serien beskriver en process där konstnärens syner och uppenbarelser tar slut. Hon går då vidare till nästa teckning. Hennes arbetssätt kan beskrivas som en film, där ögonblick efter ögonblick rullar fram och sammanfogas till helhet. Serien berör människans situation i världsalltet; psyke, kropp, underjord. Abstraktionen och rytmen gör utställningen tidlös. Hon berör i vår tid. Hon berättar om det allmänna i att vara människa och att balansera sig fram i det som i alla tider har upplevts som en kaotisk värld. Både hon och hennes konstnärsbröder och -systrar står i strömmen och publiken har möjligheten att stiga in och stiga ur när det passar.

Bilder (uppiffrån och ned): Hilma af Klint, Christine Ödlund

Adress: Lunds konsthall, Mårtenstorget 3
Utställningen pågår under perioden 22/2-2/6 2013

Kristina Möster Nilsson (text), Lunds konsthall (foto)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.