Beirut är en stad som präglas av ett 15-årigt inbördeskrig och därtill 2006 års israeliska bombningar. En hårdsatsning på nybyggnationer, som mer handlar om att konkurrera med Dubais skyline än att bygga stad för alla, har resulterat i framväxandet av ”ghost cities”, där ingen förutom utländska investerares kapital bor, och att kulturarv inte tas om hand utan tvärtom rivs eller förfaller.
Konstnären Gregory Buchakjian har ägnat de senaste sju åren just åt den spökstad som kriget lämnat efter sig och som idag i stor utsträckning ersätts med en ny. Hans arbete har också blivit en doktorsavhandling vid Sorbonne i Paris.
På Sursock Museum, en av Beiruts äldsta konstmuseer och en av mycket få välbevarade äldre byggnader i staden, visas hans tredelade verk ”Abandoned Dwellings. Display of Systems”, som består av en fotosvit, ett kartotek och en video (th).
Fotografierna kan lätt förstås som romantisk ruinvurm motsvarande den utbredda postindustri-fetischismen, trots Buchakjians uttryckliga avståndstagande från vad som också kallas ”urban exploration”. Det är dock inte en rå dokumentation av erövrade rum vi ser – motiven är medvetet och vackert levandegjorda med dagsljus och skuggor som flyttar fokus från spillrorna, men tyvärr också kvinnliga modeller som i sammanhanget känns överflödiga och framstår som ett väl desperat sätt att balansera ruinromantiken (överst).
I videon ”Abandoned Dwellings, Archive” (tv) placerar Buchakjian och kollegan Valerie Cachard bit för bit ut dokument som hittats i dessa byggnader på ett stort golv samtidigt som de läser delar högt och ställer frågor, kommenterar. Det framstår som ett å ena sidan nivellerande och nostalgiskt sätt att närma sig en plats historia, men å andra sidan är det kanske just detta slags fragmentariska kontemplation över helt skilda objekt, pass och brev jämte reklam och porrtidningar, som blir ett rättvisande körverk av Beiruts komplexa demografi.
Det fysiskt minsta men innehålls- och omfångsmässigt kanske mest ambitiösa, och som också är ett viktigt kulturhistoriskt bidrag för den lokala allmänheten, är kartoteket ”Abandoned Dwellings, Inventory” (nedan th), som dokumenterar 744 övergivna byggnader i Beirut sorterade efter stadsdel.
Samtidigt i en annan utställningshall anordnas för 33:e gången en höstsalong som Libanons konstnärer, såväl professionella som amatörer, kan skicka in bidrag till. Det är en bredd av uttryck och tekniker, allt från en virtual reality-installation till serieteckning, videoverk och måleri, av sammanlagt 31 konstnärer som visas, många av dem födda på 80-talet.
Om Buchakjian uppehåller sig vid stadens historia, så är den yngre generationen här mer upptagen vid att utforska samtida utmaningar.
I videoverket ”Dreamland” av Fadi Mansour varvas mikroskopiska bilder på plankton som fått i sig plast med bilder från dammiga byggarbetsplatser. Det handlar om exploateringen av kuststräckan i efterdyningarna av sopkrisen – under 2015 hämtades inga sopor här i Beirut på nästan ett helt år och staden översvämmades av avfall vilket ledde till stora protester. Nu försöker man flytta ut soptippar i havet, för att utöka kusten artificiellt och bygga fler höghus, vars havsnära lägenheter endast utländska investerare har råd att köpa. Det släpper ut mängder med gifter i ett av världens redan mest förorenade vatten.
Ett annat verk som på ett liknande sätt zoomar in på mikronivå för att tala om makro, är en serie om sju små oljemarmoreringar som påminner om cellvävnad i närbild. Tarek Mourad har gjort denna serie som representerar sju psykiska folksjukdomar i krigets efterdyningar. Sjukdomar som påverkar det sociala livet, och som det inte finns botemedel för.
Det är över huvud taget en tendens bland de inskickade bidragen, och som också juryns utlåtande bekräftar, att många verk bottnar i aktuella och ofta akuta samhälleliga och politiska frågor vars effekter återfinns i det lilla och vardagliga.
Lika mycket som staten Libanon är svag och beroende av omvärldens ekonomier, lika medveten och aktiv verkar det civilsamhälle vara som arbetar med allt från att minska plastförbrukning till guerilla-restaurering av kulturarv och rätten till grönområden, i en huvudstad som är lika delar ruinlandskap som byggarbetsplats.
Maryam Fanni
Foto: Sursock Museum, Greek Orthodox Archbishopric Street, Beirut, Libanon. Utställningen med Gregory Buchakjian pågår 9 november 2018 – 11 februari 2019. 33rd Salon d’Automne mellan 2 november 2018 – 14 januari 2019
