<

Publicerad 22 februari 2008 Av I Gå och se! Med 842 Visningar

Fotografins Hus, c/o Konstnärshuset, Stockholm: Tom Hunter (22/2-30/3)

Enligt historiefilosofen Giambattista Vico följer historien ett cyklisk förlopp. Studerar man konsthistorien är det uppenbart att han har en poäng. Fotokonsten startade i mitten av 1800-talet med iscensättningen av bilder, ofta utifrån förlagor i det klassiska måleriet. Nu har cirkeln slutits, och i den samtida fotokonsten har konstnärer som Jeff Wall och Annika von Hausswolff inmutat ett eget fält med det arrangerade fotografiet som uttrycksmedel. När man ser Tom Hunters utställning på Fotografins Hus-filialen på Konstnärshuset slås man av tanken hur lite vatten som egentligen flyter under broarna i konsthistorien. Hunter är granne med det slitna området Hackney i östra London. Där hittar han många av sina modeller och situationer, som oftast balanserar på gränsen till det teatraliska (för att inte säga melodramatiska). Brutalitet, våld och ond bråd död är vanligt förekommande motiv, som vi ställs inför just i det ögonblick när det fasansfulla just har inträffat och det inte finns någon väg tillbaka. Samtidigt är det få som likt Tom Hunter kan få de sjabbiga urbana miljöerna att se ut som exklusivt naturfoto från National Geographic. Vare sig man gillar Hunters högspända och retoriska fotokonst eller ej, så måste man beundra hans skicklighet som berättare av mörka sagor ur samtiden. (Adress: Smålandsgatan 7).

Anders Olofsson

Jag är Konstens grundare. Min bakgrund är brokig, och omfattar allt från IT-konsulting till konstkritik. Jag överlämnade redaktörskapet till Magnus Bons i september 2015 och slutade skriva som kritiker. Numera hittar man mig på Statens Konstråd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *