Publicerad 17 februari 2010 Av I Recensioner Med 11364 Visningar

Dora Garcia på Index

img_dora1Vad ska vi ta oss till om domaren inte längre kan skilja på rätt eller fel? Domarämbetet känns plötsligt godtyckligt när det vi trodde var självklara moraliska förkastligheter lika gärna kan tas för hjältedåd. I den spanska konstnären Dora Garcias verk I am a judge är det en domare som drabbats av denna insikt och besökaren är med ens fångad i konstnärens nät av indicier, förväntningar och komplett osäkerhet.

Garcia, som gärna använder sig av performance för att kika närmare på publikens förutfattade meningar och möjlighet att rubba dessa, lyckas i den inspelade performancen från Sydneybiennalen Just because everything is different, it does not mean that anything has changed (2008), sätta det mesta på spel under den timmeslånga föreställningen. Verket berättar om hur komikern Lenny Bruce arresterades i Australien 1962. Efter att ha uttalat endast en mening från scen: “What a fucking wonderful audience!” fick han lämna landet för de obsceniteter han yttrat. I Garcias verk får vi se Lenny Bruce så som konstnären föreställer sig det inplanerade andra uppträdandet 1962, men som förhindrades av de australiensiska myndigheterna. Performancen är en upplevelse starkt präglad av skratt som fastnar i halsen. Vad får man skämta om egentligen? Får man skratta åt de rasistiska skämt som framförs? I performancen blandas tydliga sociala “feltramp” med de som inte så lätt låter sig identifieras, förrän ett par timmar senare. Framförda som om det vore acceptabla visar det sig att de var direkt motbjudna vid närmare reflektion.

Stämningen mellan mig själv, den filmade publiken och aktören på scen påminner om Vinterbergs film Festeneller kanske ändå mer Von Triers Idioterna. Ämnena är andra men nervositeten inför möjliga utfall eller ofrivilliga infall är lika påtaglig. Labila människor, osäkra på sig själv eller andra, på grund av felaktig information eller outgrundliga orsaker är förstås hett stoff för en komiker. Och Garcias utställning förmedlar denna svarta komik som förvrider det tidigare så tvärsäkra leendet på läpparna till ett åtråvärt vacklande frågetecken i mungipan.

En nyskriven performance av Dora Garcia, Riktiga konstnärer har inga tänder, framförs den 9 mars på Moderna museet (Biografen) kl 18.30.

Adress: Kungsbro strand 19, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 10/2 – 28/3

Jennie Fahlström (text), Index (foto)

Frilansar som skribent och konstpedagog i Stockholm. Har en magister i konstvetenskap från Stockholms universitet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Och så var det en gåta att lösa... *