Recensioner Kategori

Publicerad 15 september 2019Av John SundkvistI Recensioner

Rune Hagberg på Fullersta Gård

”Jag kan tänka mig en konst helt utan former”. Yttrandet har fällts av Rune Hagberg, som gick bort 2015 och nu ägnas en retrospektiv utställning på Fullersta Gård. Det har blivit en serie lågmälda kabinett med minimala åtbörder och förseglade tecken. Några av 1950-talets mer explosivt gestuella tuschteckningar finns visserligen med, någon gång syns en insats av blått eller rött i de rivna och revade verken från decenniet därpå, i övrigt dominerar det kritiga och det pappersvita. Utställningens titel är också välfunnen: nästan ingenting. En konst utan former? Möjligen. Men [...]Läs mer

Publicerad 10 september 2019Av Sebastian JohansI Recensioner

Charlotte Gyllenhammar på Galerie Forsblom

En tyst men rungande dramatik och en stoisk värdighet går igen i merparten av Charlotte Gyllenhammars verk. Varje gång jag möter hennes konst kommer jag på mig själv med att leta efter sprickorna, efter ett läckage som får de tigande skulpturerna att tala. Så blir det också i den stora utställningen kastad/cast på Galerie Forsblom. Alla väntade inslag finns där. Barnen i barockklänningar och overaller är rytmiskt utspridda i en uppsjö av storlekar som pedagogiskt förevisar vilket effektivt redskap skala kan vara. Den upp- och nedvända kvinnogestalten står tillsammans med [...]Läs mer

Publicerad 6 september 2019Av RedaktionenI Recensioner

Andreas Gedin på Konstnärshuset

Chongli bor i Peking, där han har en butik. Inget speciellt med det, det är många år sedan kommunistdiktaturen insåg att kommunism inte fungerar i praktiken och att planekonomi i längden endast producerar brist, köer och svält. Men Chonglis butik skiljer sig från andra. I princip varenda lediga yta – invändigt men också utvändigt – är täckt med foton av honom själv i diverse offentliga sammanhang (han var till exempel den enda egenföretagaren från Peking som var representant på folkkongressen 1982 och fem år framöver) blandat med allsköns målningar i [...]Läs mer

Publicerad 29 augusti 2019Av Magnus BonsI Recensioner

Arijana Kajfes på SPGallery

I Arijana Kajfes pågående utställning, liksom i hennes två senaste i Stockholm, dominerar cirkelformen. På Konstnärshuset 2016 visade hon installationen Unseen, en tältkonstruktion där en film projicerades mot insidan av tältduken. I en rund bild med oskarpa kanter, ungefär som en projicerad lins – ett seende öga – gick en man omkring i ett ökenliknande landskap. Även den suggestiva bilden rörde sig; i ett långsamt tempo gjorde den ett varv på duken, liksom avsökande mannens rörelser. Till saken hör att mannen är blind. Ett starkt, gåtfullt och poetiskt verk. Förra [...]Läs mer

Publicerad 27 augusti 2019Av Johanna TheanderI Recensioner

Alltings mått. Om det (o)mänskliga på Lunds konsthall

Titeln på utställningen refererar till den grekiska filosofen Protagoras uttalande: ”Människan är alltings mått.” Historiskt har det tolkats som att människan står i centrum för en förståelse av världen och att sanningen är relativ för varje subjekt. Det är principer som dominerat västerländskt tänkande och humanismens ideal, men som konstnärerna här ifrågasätter och utvecklar, menar konsthallschef Åsa Nacking i sin inledning till katalogen. Även utställningskurator Hans Carlsons fördjupande text är läsvärd och ger en bra teoretisk inramning till konstnärernas verk. För denna texts skull kan den dock kokas ned till [...]Läs mer

Publicerad 5 augusti 2019Av Anders OlofssonI Recensioner

Nous les Arbres på Fondation Cartier

Den mänskliga organismen svarar för ca 0,01% av världens biomassa. Inte mycket, till och med virus svarar för en större andel. För att inte tala om alla slags träd, blommor och plantor som tillsammans står för 82,5% av den totala biomassan. Ska vi enbart se till biologisk statistik har skapelsens herre med andra ord inte mycket att yvas över. Ändå är det vår globala framfart som i allt högre grad riskerar att förinta andra livsformer. Utställningen Nous les Arbres söker ta sig an denna problematik i en anda av hyllning [...]Läs mer

Publicerad 3 juli 2019Av Magnus BonsI Recensioner

Arthur Jafa på Moderna Museet

Arthur Jafa redigerar sin utställning på Moderna Museet som en tidningsartikel eller flödet i sociala medier. Olika typer av fotografier och rörliga bilder i varierande format om vartannat. Det är snyggt, snabbt och lika smart som smärtsamt drabbande. Jafas till övervägande delen svartvita bilder är överskådligt spridda över väggarna och ibland presenterade som utskurna bildskivor på golvet. Jag kommer att tänka på Wolfgang Tillmans utställning på samma plats för några år sedan, som också präglades av samma rytmiskt avvägda gestaltning. Och kanske behöver Jafas bilder denna stilrena inramning, eftersom innehållet [...]Läs mer

Publicerad 1 juli 2019Av Sara ArvidssonI Recensioner

Claude Cahun på Mjellby konstmuseum

Om den franska konstnären och författaren Claude Cahun hade levt idag hade hen troligen valt att kalla sig ickebinär eller gender-fluid, om hen nu överhuvudtaget hade definierat sig som något alls. Men under Cahuns livstid (1894-1954) fanns det ingen acceptans för personer som inte kände sig hemma i de traditionella könsrollerna. Mjellby konstmuseum är först i Sverige med att visa Cahuns verk i en separatutställning. För mig är detta en betydelsefull händelse. Jag lärde känna Cahuns bilder för tio år sedan och de bar på ett trösterikt budskap. Alla som [...]Läs mer

Publicerad 7 juni 2019Av Gabriela LopezI Recensioner

Venedigbiennalen 2019 – Nationella paviljongerna

Att stanna upp och kritiskt ompröva de referensramar som styr vårt kategoriska tänkande. Att öppna för simultana alternativ att förstå sig på och leva i världen. Ralph Rugoffs curatoriella statement till Venedigbiennalens huvudutställning kan väl sammanfattas med dessa två meningar. Det kan knappast sägas vara visionärt, men likväl en bekräftelse på samtidskonstens arbetssätt och sociala funktioner. Ändå har Rugoffs incitament varit lika retoriskt verkningsfulla som det fejkade kinesiska ordspråk som huvudutställningen betitlats med. Jämfört med förra biennalen är det fler bland de nationella deltagarna som tagit till sig ledmotivet, May [...]Läs mer

Publicerad 4 juni 2019Av Magnus BonsI Recensioner

Anders Petersen på Liljevalchs

Det är stadens människor som Anders Petersen koncentrerar sig på. Till viss del djuren. Men inte Stockholms hus, gator och torg. För fyra år sedan bad Liljevalchs honom att dokumentera sitt Stockholm. Nu visar Petersen resultatet, och zoomar bokstavligen in på ansikten och kroppar, på uttryck och utlevelse. Han går nära med kameran i kontrastrika svartvita fotografier, beskurna tätt intill de porträtterade. Personerna poserar också i hög grad, njuter av exponeringen. Ändå är de inte utlämnade, exploaterade; tvärtom finns här ett samförstånd mellan den avbildade och fotografen. Även om det [...]Läs mer