Publicerad 05 mars 2018 Av I Gå och se! Med 7550 Visningar

Bauhaus Situationiste på Mjellby konstmuseum

Jörgen Nash, Riksvapen, 1970

”Oenighet ger styrka” var den internationella konstnärsgruppen Bauhaus Situationistes devis, och utgör även titeln på utställningen som nu visas på Mjellby konstmuseum. Genom olika aktioner, filmfestivaler och happenings ville gruppen demontera konstvärldens auktoritära ordning. Vardagslivet inlemmades i konsten och vice versa – det skulle inte finnas någon särskiljande gräns. Civil olydnad och anarkism var viktiga komponenter i deras konfrontativa praktik och betraktarna skulle integrera med verken. Konsten ansågs ha en revolutionär funktion.

Gruppen bildades av Hardy Strid, Jørgen Nash och Asger Jorn i början av 1960-talet, efter att den skandinaviska sektionen hade uteslutits vid den första internationella situationistiska internationalen i Paris. På gården Drakabygget i skånska Örkelljunga skapades en bas för verksamheten. Inspirationen kom från de övriga situationisternas metoder som ”Dérive” och ”Détournement”, men man övergav aldrig konsten i förmån för den renodlade politiken. De första åren präglades starkt av Jorns Cobra-grupp samt av Fluxus. Dada-rörelsen och surrealismen influerade också, även om dessa ansågs ha misslyckats då de sedan länge hade infiltrerats i den kommersiella konsten.

Yoshio Nakajima, Avantgarde Folkfest, 1970

Utställningen i Mjellby innehåller otroligt mycket information för den som vill fördjupa sig i Bauhaus Situationistes historia. Den är fascinerande – och utställningen den bästa jag har sett på länge. Tidningsklipp, väggtavlor med text, assemblage, filmer, målningar och skulpturer, m m, bidrar till en komplex och detaljerad bild av en betydelsefull konstriktning, men även av ett omtumlande 60-tal.

Estetiken som vi numera har kommit att förknippa med punkbanden under 70-talets sena hälft, initierades flera år tidigare av konstnärer inom Dada, Fluxus och Bauhaus Situationiste. Konsten är ofta uppbruten och fragmentarisk, och det revolutionära budskapet förmedlas sällan ordagrant i så kallad plakatkonst. Många verk innefattar funna vardagsobjekt och ser ut att ha fogats samman på en höft. Det vilar en särskild skönhet över denna bristfällighet.

Genom anti-aktioner använde medlemmarna i Bauhaus Situationiste medierna för att skapa debatt och skandal. Ett exempel är det mystiska ”mordet” på ”Den lille havsfrue”, en halshuggning som inträffade 1964. Händelsen var en sensation och väckte ihållande ilska hos det danska folket. Nu i efterhand ter sig incidenten något förlegad och smaklös – en grupp manliga konstnärer som massakrerar en flickstaty. Det huvudsakliga syftet var dock att skända en dansk nationalsymbol.

Jens Jörgen Thorsen, Nature Morte, 1976

En konstnär som väckte uppståndelse var Jens Jørgen Thorsen. Hans film ”Porno- Shop” (1965) upprörde både den danska och svenska publiken. I utställningen presenteras bland annat hans silkscreen ”Jesusbild med pinuppa” (1973-75), där Kristus andäktigt eller trånande skådar en lättklädd kvinna. Sådana juxtapositioner var typiska för gruppens bildspråk.

Här visas även fina verk av Mette Aarre, en av de få kvinnliga konstnärerna. För även om kollektivet var radikalt och inte ville vara en del av etablissemanget, var det påfallande patriarkalt. Centralgestalterna var män och få av de som har ihågkommits av eftervärlden var kvinnor. Detta faktum förstör inte den euforiska upplevelsen som man får i betraktandet av denna utställning, men ger den ändå en viss bismak.

Sara Arvidsson

Foto: Mjellby konstmuseum, Halmstad. Utställningen pågår 10 februari – 20 maj 2018

Konstkritiker och skribent i Göteborg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *