Ett tidigt bildminne – i målningen lutar sig en man över ett bord utomhus. Kanske läser han en tidning? Mannen befinner sig i bakgrunden av bilden belyst av den sjunkande solens strålar. Eller är det möjligen gryning? Målningens verksamma klyvnad ligger i denna suggestiva ovisshet om tiden, liksom i de konkurrerande bildrummen, där vi som bildens fiktiva invånare är placerade inomhus långt från mannen. Vi är istället nära en tänd fotogenlampa som står på diskbänken. Såväl målningens ljus som rumslighet är dubblerat, och en öppen dörr markerar gränsen mellan bägge.
Jag minns inte när jag såg Ola Billgrens målning ”Sommar” från 1969 första gången, men jag vet att det var innan jag ens visste vem konstnären var. Målningens outgrundligt sakliga ljusdunkel har stannat kvar, och i dess stillsamma illusoriska lekfullhet fanns en laddning som inte släppt sitt grepp om mig.
Målningen finns inte med i den tyvärr närmast överhängda, men urvalsmässigt koncentrerade, utställning med Billgrens fotorealistiska måleri från 1960-och 70-talen som under våren pågått i Länsmuseet i Gävle. Här finns dock ”Interiör” (1971) som har en liknande bildstruktur. En man, konstnärens bror Jean Billgren, står i en belyst del av lägenhetens annars mörklagda interiör. Även här finns i målningens högra del en dörr – nästan som en bild i bilden – där persienner och möbler reflekteras i den blanka ytan. Detta grepp är typiskt för flera av målningarna, där Billgren lågmält excellerar i visuella smekningar och mjukt följsamma beskrivningar av de perspektiviska rumsförhållandena, av stoffernas och föremålens strukturer. Även personerna ingår som en sorts ting bland andra. De intar inte huvudrollen, utom i några mer regelrätta vänporträtt och i ett par självporträtt. Billgrens avbildade gestalter drar sig till målningarnas kanter, de vänder sig bort och döljer sina ansikten. De tycks dra sig in i sig själva. Läser, reflekterar, kontemplerar.
Även de avbildade rummen är slutna, liksom inkapslade, och täcks av ett långsamt släpande ljus. Billgren kombinerar realismen med oväntade beskärningar och smala utsnitt, där fokus ligger på tillvarons outforskade mellanrum. Många målningar liknar snapshots eller är motiviska collage med detaljer tagna från olika media. I museets egen målning ”En vän till mig” (1967) sammanför Billgren ett foto av Bill Brandt med den ikoniska bilden av Yves Klein som hoppar rakt ut i luften och en tudelad filmbild av en kvinna. Över henne flyter några vardagliga föremål som från ett bord, och målningen blandar flera olika tekniska stilar. Delarna glider in i varandra utan något uppenbart inbördes sammanhang, i ett slags objektiv förening. Författare som Alain Robbe-Grillet och filmare som Michelangelo Antonioni inspirerade Billgren. Perioden som utställningen täcker innebar för honom ett livsviktigt experimenterande och ett sökande mot ett nytt måleri. Billgren kom från en avmattad halvabstrakt modernistisk tradition och behövde en målerisk nytändning. Exempel på hans abstraktioner visas också.
Men även om Billgrens fotorealism är ett tidsmässigt avgränsat skede finns det i några av utställningens målningar spår från det som skulle komma långt senare. I en målad korridor ligger en torkhandduk med det typiska mönstret fångat genom några snabba röda penseldrag. I ”Interiör i umbra och rött” (1966) avbryts illusionen genom förgrundens upplösta kaskader – även här med tydliga röda penseldrag. Och bordskivan i ”En face” (1971) är som en omkastad spegling av någon av alla de röda ytor som avslutade Billgrens målarliv. Antagligen hamnar dessa tecken i ett annat ljus när vi vet fortsättningen, men tydligt är att Billgrens realism ständigt gränsar mot andra, mer lössläppt atmosfäriska bildrum.
Utställningen i Gävle vandrar vidare till Jönköping och Linköping, och är väl värd ett besök. Det var länge sedan dessa målningar visades samlade, och det är en kulturgärning att det här är tre mindre länsmuseer som tagit på sig rollen av historieskrivare.
Adress: Södra Strandgatan 20, Gävle
Utställningen pågår under perioden 15/2 – 18/5. Sedan fortsätter den till Jönköpings Läns Museum, 31 maj – 17 augusti, och till Östergötlands Museum, 7 september – 23 november.
Magnus Bons (text), Länsmuseet Gävleborg/Malmö Konstmuseum (foto)
