Med sina rostiga lyktstolpar och trasiga räcken ligger den avklippta vägstumpen inklämd mellan den hårt trafikerade Essingeleden och Kristinebergs slottspark. Det är en märklig plats som grupputställningen ”Avfart” tar plats på, arrangerad av Zimm Hall (Malin Zimm och Mattias Bäcklin) och curatorn Björn Norberg.
Arijana Kajfes flaggspel ”Anrop” vajar nu ståtligt mellan två lyktstolpar och från en annan hänger två änglavingar av Människonsten tillverkade av persienner. På asfalten ett partitur av David Neuschütz som bygger på inspelningar gjorda på plats och på klipphällarna med utsikt mot Essingeleden blickar Mattias Bäcklins rådjurshuvuden ”Spejare” ut över trafiken. Nedanför i en skogsdunge hänger Ulrika Sparres vimpelspel ”I am your only answer”.
Att platsen inte är övergiven trots att den inte längre fyller någon funktion i trafiksystemet skvallrar glassplittret, ölburkarna och de slängda elsparkcyklarna om. Några stolar verkar ha stått där länge och använts som vilo- eller utsiktsplats medan Elin Strand Ruins möblemang precis tagit plats och skapat ett nytt rum vid vägens slut. Eller en början, som titeln ”A new beginning (for Anastasiia)” förhoppningsfullt antyder.
Akay och Olabos rödvita avspärrningsband skulle kunnat funnits där sen tidigare, precis som Marja-Leena Sillanpääs långsmala byggnationer ”Början till en ny civilisation” av kvistar och grenar. Alvaro Campos grepp att placera en gammal stätta som en stege över räcket bjuder in till en ny gångväg, samtidigt som den påminner om naturen som funnits på platsen långt innan avfarten ens byggdes.
Missa inte heller den så kallade Birger Jarls ek som kan ha stått här i upp till 800 år, och som nu får vara med om att omgivningen aktiveras på ett både mångtydigt och flerstämmigt sätt av 19 konstnärer och arkitekter.
Thomas Olsson
Zimm Halls utställning ”Avfart” visas på Spökavfarten mellan Kristinebergs slott och Essingeleden 14 maj – 12 juni 2022
