Det finns inte många tabun som konsten inte brutit mot för länge sedan. Så när Nathalia Edenmont 2004 ställde ut barockinfluerade bilder där döda djur spelade en viktig roll var det inte många som på förhand kunnat ana vilken storm som skulle blåsa upp. Faktum är att redaktören för Konsten.net än idag mottar protestskrivelser enbart för att vi recenserade utställningen. Sedan dess har Edenmont rört sig bort från det tabubelagda, men hon har bibehållit sin barockkänsla för kombinationen av skönhet och förintelse. I sin nya utställning – den första där en människa står helt i fokus – tar hon sig an det klassiska temat med den unga flickans utveckling till kvinna. Bilderna är kliniskt knivskarpa, och i bildrummet har hon reducerat innehållet till enbart det som är absolut nödvändigt. Sättet på vilket modellens hår och kläder är arrangerade anknyter till barockmåleriet, och det gör även bruket av traditionella symboler som spegeln, sängen, stolen och blodet. Det är en svår balansgång hon går, och i somliga av bilderna trampar hon över den osynliga linje som skiljer konsten från dekorationen, konstfotot från det man kan hitta i vilken hip coffee table-publikation som helst. Men glädjande nog lyckas hon desto oftare förmedla något av den känsla som river och sliter inuti den unga människans kropp när hormonstormen är på väg att dra igång. Bildernas spänningsvidd mellan det svalt uttryckslösa och det tungt symbolladdade gör att ytan lättar på förlåten till det mörka bråddjupet. (Adress: Kungsträdgården 3)
Wetterling Gallery, Stockholm: Nathalia Edenmont (27/5-4/7)
Anders Olofsson