År 2008 visade Sara-Vide Ericson en serie “porträtt” av män hon haft en relation med under rubriken “She Wolf”. Männen var ganska många, och konstnären själv spelade huvudrollen. Tracey Emin-vibbarna var därmed starka, och alla unga postfeminister fick över en natt en ny hjältinna. Men det är bara halva sanningen. Sara-Vide Ericsons “She Wolf” befinner sig långt från sångerskan Shakiras inställsamma porrighet (exponerad i bland annat musikvideon “She Wolf”) och lika långt från Tracey Emins tröttsamma behov av självbekräftelse. Hos Ericsons “She Wolf” lurar ett mörker, ett dunkelt Intet som hotar att omsluta både man och kvinna. “She Wolf” följdes året därpå upp med sviten “Rida”. Den småporriga titeln bör man inte dra för stora växlar på: vad Ericson visade upp var människor inneslutna i varierande grader av förnedring och maktspel. Bildrummet är trångt, mycket trångt, och dramaturgin närmar sig den strindbergska.
Maktspelandet är tema även i hennes nya svit målningar med rubriken “Liar”. Denna gång har hon koncentrerat sig på människan hals, den del av kroppen som hos alla varelser är förknippad med överläge och underkastelse. Sara-Vide Ericsons figurer blottar strupen, låter sig utsättas för strupgrepp eller försöker gripa sig själva om halsen. Situationerna förefaller dramatiska, men över Ericsons målningar gilar ett lugn som man igenkänner från medeltida ikonmåleri. Även här utspelas de gräsligaste händelser, men deltagarnas ansiktsuttryck förblir neutrala, blickande in i oändligheten. I Galleri Magnus Karlssons sakrala uttsällningslokal förstärks detta uttryck hos målningarna. Vi befinner oss plötsligt i centrum av en dödsmässa för vår egocentriska samtidskultur.
Adress: Fredsgatan 12
Utställningen pågår under perioden 7/10 – 7/11
Anders Olofsson (text), Galleri Magnus Karlsson (foto)
Utskriftsvänlig version
2 kommentarer
Såg många av henes bilder på ett morgonprogram i TV. Fascinerande och lite otäcka bilder. Måste absolut åka till Stockholm och titta.