Rolf Hanssons målningar kräver sitt utrymme och sin uppmärksamhet. Han har även som konstnär varit en framträdande gestalt åtminstone inom det abstrakta svenska måleriet sedan 1980-talet. Även om hans måleri till viss del böljar fram och tillbaka mellan abstrakt och mer föreställande måleri så är det det abstrakta måleriet som han drivit mest framåt. Därför kan det kännas litet paradoxalt att just hans svit Runtom trappa belönades med Carnegies stora pris, då den är tämligen figurativ. På Konsthallen i Hishult visas en ”trappa” men annars finns här mest abstrakta verk. Denna konsthall ligger strax norr om gränsen mellan Halland och Skåne och är trots sitt provinsiella läge välbesökt och har gott renommé. Hishults konsthall började som en sidoverksamhet till gästgiveriet. 20 år senare kan man tro just det motsatta. Det är inte en särskilt stor konsthall och man kan se hur den expanderat i etapper. Detta har dock haft en bra inverkan på hur man kan uppleva konsthallen. Med det menas att Hishults Konsthall kan kännas större än den faktiskt är. Ljus, väl tilltagen takhöjd och de olika rum som skapats under dessa 20 år, gör konsthallen väldigt speciell med vitt kontrasterande funktioner av rymd och stämning.
Den större salens väggar är fulla av gråa toner som samspelar väl med Hanssons målningar. Dessa är på sätt och vis fulla av rymd men de går inte inåt i en perspektivrörelse utan färgfälten som duken styckas upp i rör sig i relation till varandra och skapar dynamik främst på ytan. Ändå kan man få känslan av expansion och en spatiell dynamik. Perspektivet är inte det primära i målningarna, det är tydligt, till skillnad från hos till exempel Per Kirkeby där ytorna leder oss in i bilden. Kirkebys teckning i ytorna samt den totala kompositionen stödjer även denna rörelse. I Hansons målningar får man göra det jobbet själv. Man får alltså anstränga sig om man vill komma in i bilden. Men väl där finns det desto mer att upptäcka. Det finns en fin kontrast mellan de stora ytorna och de mindre, men också i de ytor med mycket gestik och i sådana där anslaget känns sekundärt. Vissa av ytorna är vilsamma medan andra är mer bråkiga eller utmanande. Det är den dynamiken som gör Hansons bilder starka. Det är ingen tvekan om att Rolf Hansson är en koloristisk sökare. Det förekommer jordiga och smutsiga nyanser men på det hela taget är det välavvägda brutna nyanser i en kontrastrik valör som står för komplexiteten i bilderna. De gula och orangea ytorna är också ett återkommande element som känns som ett signum för konstnären.
I entrédelen av konsthallen finns en serie målningar som skiljer sig en hel del åt, men efter ett tag inser man att den dominanta mittenformen är identisk i varje bild. Den enda förklaringen kan således vara att dessa målningar från början är grafiska blad som konstnären sedan arbetat vidare på. Att stå och jämföra dessa målningar en längre tid är en riktigt givande aktivitet. Rolf Hanssons konstnärskap är intressant att följa och det blir spännande att se vart han tar oss nästa gång.
Adress: Markarydsvägen 10, Hishult
Utställningen pågår under perioden 5/7 – 17/8
Jakob Anckarsvärd (text), Hishults konsthall (foto)
