Ett stenkast från Moderna Museet pågår Liljevalchs IKEA-utställning. En ganska avslagen historia, som verkligen lider av bristen på oväntade konstnärliga interventioner. För konstnärerna har nämligen IKEA varit en ovärderlig källa, både som arbetsmaterial och som koncept. Minns exempelvis Lena Malms monteringsfärdiga minimalistparafraser med käcka IKEA-namn (hylla ”JUDD” är bara ett exempel). Clay Ketter tillhör också de konstnärer som hämtat konstnärlig näring ur IKEA-sortimentet, vilket kan verifieras i sommarens retrospektiva utställning av hans verk. Ketter är en av de konstnärer vars verk skenbart ser så enkla ut, men som rymmer betydligt fler bottnar. Hans tidigaste readymades bestående av just IKEA-prylar och element från byggarbetsplatser flirtar ohejdat med betydligt mer allvarsstämda konstriktningar, men hos Ketter blir de fysiska vittnesbörd av mänskligt liv. Byggprocessen visar sig också innehålla ett moment av förgängelse och utplåning, och även om det är svårt att förklara varför så utstrålar många av hans verk en känslostämning som aldrig kan återfinnas i de genrer som parafraseras: minimalismen eller den abstrakta expressionismen. På senare år har Ketter blivit alltmer skicklig på att simulera readymades (även genom att fotografera och därefter manipulera bilderna), vilket gjort hans uttryck snyggare men samtidigt lite tråkigare och mer anpassade till konstmarknadens krav. Men utställningen på Moderna Museet är ändå en gedigen genomgång av ett av våra mest konsekvent genomförda konstnärskap, och det räcker ganska långt. (Adress: Exercisplan, Skeppsholmen)
Moderna Museet, Stockholm: Clay Ketter (30/5-16/8)
Anders Olofsson