Konstnärshuset har ett av Stockholms bästa lägen, men har samtidigt varit en av de mest problematiska utställningsplatserna. Dels är utställningsrummen knappast optimala, dels har ledningen varit ganska svajig genom åren. På senaste tiden har en tydlig uppstramning skett, med åtföljande kvalitetshöjning som följd. Nu tycks det dessvärre som om ekonomin fortfarande inte är den bästa, och då är partnerskap en av flera tänkbara lösningar. Åmells konsthandel har under maj hyrt in sig med utställningen ”Dunkla stråk”, i viss mån en miniatyrparallell till Moderna Museets stora utställning ”Eklips – konst i en mörk tid”. I bägge fallen handlar det om en konst som tar sin utgångspunkt i människosjälens mörka sidor. Enbart den dova färgtematiken gör ”Dunkla stråk” till en elegant utställning, om än kanske lite väl förutsägbar och en smula lojt sammansatt. Karin Ohlins pianoattrapp är exempelvis sevärd, men det var inte länge sedan den kunde beskådas i Åmells egna lokaler. Men det glimtar till förföriskt både här och där i utställningen. Zandra Ahls svarta vaser (bilden) och Sirous Namazis serie mörka bilder gör bokstavligt talat det dunkla begäret märkbart, inte minst hos betraktaren själv. Interiörerna man efter en tids tittande plötsligt varseblir i Namazis verk befinner sig precis på den där oroande men också löftesrika halvdistansen mellan dröm och verklighet. (Adress: Smålandsgatan 7)
Konstnärshuset, Stockholm: ”Dunkla stråk” (8/5-25/5)
Anders Olofsson
Prenumerera
Prenumerera på nya artiklar från Konsten.net!
