Hans Andersson, Installationsbild, Galerie Forsblom, Stockholm, 2018
Beskriv din konst med tre ord: Att släppa taget. Det beskriver arbetsprocessen mer än det färdiga arbetet. Jag undviker gärna beskrivningar av själva konsten.
Hur ser din arbetsprocess ut? Det är en intuitiv process där jag låter själva arbetet visa vägen. Att jag frångår berättelse i mitt arbete kan belysas av att jag aldrig har titlar på verk eller utställningar. Material och objekt, både i form av minnen, tankar samt papper, silverkedjor, fotografier osv, hanteras genom att nyfiket iakttas. Då sker allt av sig självt i en akt av närvaro och gemenskap.
Vad inspireras du av? Av inspirationens eget skeende. Att se något främmande som jag kan hitta något bekant i, eller något redan bekant där jag kan se något nytt. Jag inspireras av alla saker jag samlat på mig i min ateljé. Jag är en samlare av böcker, skräp, saker. Senare år har texter av Isak Syriern, Simone Weil, Merleau-Ponty och Husserl haft betydelse. Hermeneutik, fenomenologi och mystik.
Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Jag har jättemycket saker i min ateljé. Bland annat fotografier från mitt liv eller som jag hittat eller som jag samlat på mig. De senaste åren har jag bland annat samlat parfymer, både flaskor, parfymdekanter och råmaterial. De har fungerat på samma sätt som som musik kan göra, för att sätta en viss atmosfär. De skapar då mentala flyktiga bilder. Sedan finns böcker om indiska målningar av trädgårdar, Monets water lily´s, tantriska målningar, Koji Enokura, Bruno Taut, Medardo Rossos fotografier, bilder på ikoner, biblar och italienska Vogue.
Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Det finns så många och ingen huvudsaklig, utan mer enskilda verk, utställningar eller detaljer. Tidigt fann jag Robert Smithson och Olle Bærtling, sen var det en stor händelse när jag hittade boken Three Methods of Drawing med Agnes Martin, Emma Kunz och Hilma af Klint. Simone Weil är ingen konstnär men hon har haft en betydande roll för mitt konstskapande.
Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Jag tänker inte så längre, att jag önskar att jag gjort någon annans verk. Det blir som att önska att vara någon annan. Däremot strävar jag efter att bli mig själv till fullo. Accession II av Eva Hesse har dock stannat kvar hos mig.
Vad är konst till för? Den påminner om det som finns vid begreppens gräns eller bortanför och som är lika verkligt som det som ryms inom språkets ramar, men på ett annat sätt.
Vad är konst inte till för? Att förenklas.
Vilken åtgärd skulle främja konsten? Att göra, lära känna och ta del av den utan nyttokrav. Ärlighet.
Hans Andersson är aktuell med grupputställningen “Museum of Cosmic Consciousness” på Fenberger House i Nagano, Japan. En soloutställning på Konstakademien (24 november -18 – 13 januari -19) och på LOKO Gallery i Tokyo i mars 2019
