Galleri 21, Malmö: Leif Holmstrand (30/8-21/9)

Leif Holmstrand är en konstnär som det är svårt att inte tycka om. Det gäller även “Pim & Pom” som nu visas på Galleri 21. Liksom hans barnvagnar som i grovmaskiga nät tillverkade av blåfärgade rep i plast år 2006 hängde och dinglade från taket på Malmö konsthalls utställning “Malm 2” antydde tycks barndomstemat och nät i olika konstellationer vara återkommande inslag i hans konst. Nätets dubbeltydighet som beskyddande men samtidigt ett medel för att stänga in någon i fångenskap, framträder exempelvis i den installation där en madrass utgör stommen. Att den är invirad i samma slags grova rep som barnvagnarna på “Malm 2” – plus det faktum att det under sängen (den plats där barnets fantasimonster ofta ligger och lurar) hänger slipsar, negligéer och handskar med långt skaft – gör att en tolkning av verket som en slags fångenskap i konventionella könsmönster inte känns alltför långsökt. Så brukar Leif Holmstrand också arbeta med just genusrelaterade frågeställningar, hans verk kan vidare innehålla ett stråk av våld eller underliggande hot. Vid Malmö konsthalls liftutställning i somras visade han exempelvis en resväska där innehållet övertäckts med en odefinierbar genomskinlig sörja, ett tilltag som inte minst i samband med liftande ger kusliga associationer. En liknande obehagskänsla kan infinna sig vid betraktande av en installation på Galleri 21 där ett nät, tillverkat i diverse olika material, täcker en halv kropp invirad i en svart plastsäck. Denna djupdykning i mänsklighetens dunkla vrår vägs dock upp av den mer hoppingivande berättelsen om Pim & Pom som utspelas på de inramade textförsedda pappersark som hänger utmed galleriets väggar. Den som har läst “Berättelsen om Pi” av Yann Martel förstår kanske vad jag menar. (Rådmansgatan 5)

Lena Karlsson