Först ett litet utrymme med en tätt hängd bildvägg, därefter ett tomt rum. Eller vad som i alla fall till en början ser ut att vara ett rum helt utan konst. Det är vad som möter betraktaren i den franska konstnären Dominique Gonzalez-Foersters luftigt intima utställning på London-galleriet Corvi-Mora. Varken mer, eller mindre.
Galleriet ligger i ett lugnt och välordnat bostadsområde strax intill en skolgård. Barnens glada stojande röster letar sig in från det öppna fönstret och skapar en behaglig kontrast till stillheten och de tomma vita väggarna. Rösterna förstärker också den ödsliga tystnaden som strömmar ut från Gonzalez-Foersters fotografier i det inledande rummet.
I fotografierna ser vi henne, knappast utklädd, utan mer hur hon intar olika rollgestalter. I full kostym, och verkligt lik, föreställer hon kända personer som Bob Dylan, Maria Callas, Marilyn Monroe och Klaus Kinski. Gemensamt är att alla framträder i sin officiella persona, och Gonzalez-Foerster kallar serien för ”Apparitions” – utseenden. Hon har arbetat med den under de senaste åren och bygger på med nya gestaltningar allteftersom. Det är fascinerande och underfundigt, välgjort, spöklikt och kul, om vart annat.
När jag väl vant mig vid överraskande ödsligheten i det andra rummet, ser jag att det ändå finns något där. Ett antal korta texter är tryckta direkt på innertaket. Korta, personliga reflektioner i jagform, kring livet och konsten. Om tvivel på konstvärlden och dystopiska framtider.
Textbilderna har stigit till taket likt tankebubblor, rester av tankar som tänkts härinne. Av konstnären antagligen, men när jag läser texterna inne i mitt huvud samtidigt som jag ser på dem börjar de långsamt flyta samman med mig. Bli mina tankar.
Även i en så här pass anspråkslös utställningssituation ger Gonzalez-Foerster prov på sin skicklighet i att ladda rummen – ge dem en ”tillfredställande intensitet”, som hon kallar utställningen. Och hon använder även verkens titlar för att bygga bilder i huvudet. Rummet med texter kallar hon ”Textbau”, utan tvivel en ljudhärmande referens till Kurt Schwitters rörigt rena miljökonstruktion.
Magnus Bons
Photo Courtesy: The artist and Corvi-Mora, 1a Kempsford Road, London. Utställningen pågår 13 april – 16 juni 2018