Vid sidan av blommor är kanske hav konstens mest belastade motiv. Men också ett av de vanligaste. Kanske har det att göra med att vi som vattenvarelser (70% av vår organism består av vatten) har en särskild svaghet för det våta elementet. Eller så är det helt enkelt på det viset, att havets mångtydighet och dynamik attraherar konstnärer mer eller mindre automatiskt. Målaren Ann Frössén och skulptören Birgitta Silfverhielm har samarbetat kring en utställning som ger havet en bokstavligt talat tredimensionell gestalt.
Frösséns energiska måleri fångar havet på en detaljnivå där människan inte längre har någon betydelse, utan där naturen bara är vad den är, fri från alla kulturella associationer (bilden). Birgitta Silfverhielm har också vänt sig till en del av havet som vanligtvis inte befiner sig i konstens fokus, nämligen dess bottensediment. En serie lerskulpturer tecknar ett följsamt porträtt av havsbotten, som ges en personlighet med abstrakta och ändå sinnliga undertoner. I en video som bägge konstnärerna producerat möter vi barndomens lekfulla förhållande till havet, spetsat med en aning fara eller hot. Man ska inte leka med vatten.
Adress: Tjärhovsgatan 19, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 2/11 – 12/12
Anders Olofsson (text), ID:I Galleri (foto)
9 comments
Är Frössens målning ett exempel på det som kallas hötorgskonst?
Det skulle jag inte vilja påstå. Sådan konst brukar vara betydligt mindre abstraherande – i så fall hade man behövs placera in en brigg för fulla segel någonstans i målningen… /Vänligen Red.
Oh, jag skulle gärna måla en brigg för fulla segel. jag tror ändå inte att det skulle klassas som hötorg. se till strindberg eller marcus larsson som också målar hav. förresten kan jag tycka om hötorgskonst, om den är bra gjord och har kvalitet.
det är roligt om min konst inte bara hamnar i ett fack, utan kan ge sig in i andra områden.
Ann Frössen tar på sig för stora skor då hon jämför sig själv med Strindberg och Marcus Larsson. Det är inte vad hon målar utan hur konstnären utfört detta motiv.
jo, lite stora skor kanske, men känner släktskap med dessa.
Är det kvaliteten på konstverket, hur väl det är utfört, som avgör om det är hötorg eller inte?
Nej, det är syftet.
tänkte väl det.
Om havet är att betrakta som världens största torg så kan man tala om torgskräck i Ann Frösséns målningar. Hötorg är hon däremot inte det minsta rädd för. Och det kräver mod och insikt.