Tre röda rektanglar oregelbundet placerade på en yta mot en ockragul bakgrund. Vi tycker oss se en bild med ett rum i stilla rörelse. Med gröna vertikala trädstamsliknande former, och förgrundens blåaktiga som ett vatten. Helheten ger en starkt målad komposition – och en målning med titeln ”Okända moln”. Kanske en bild av ett landskap.
Så kan konst se ut utan att jag behöver tänka på om det egentligen föreställer något. Som ett musikstycke. Att färgerna bygger upp kompositionen kan ha sin utgångspunkt i konstnären Lars-Göran Nilssons bakgrund, med sin konstnärliga utbildning och den anda konsten kan ha i Göteborg.
En annan målning har en dovare ton, där kan vi se två bryggor och ett mörkt vatten mot en ljus himmel. Förgrunden är även här ljus och där kan man ana några figurer och de återkommande röda och ockragula färgerna i konstnärens verk. Målningens titel är ”Badgäster”.
De två distinkta bryggorna sticker ut i vattnet och ser ut som två väsen på väg att resa sig från marken. Även här finns vertikala former som mörka röda master i bilden. Titeln antyder för mig att konstnären kan ha tänkt på Ragnar Sandbergs badmålningar.
Särskilt som Lars-Göran Nilsson i en text till utställningen skriver att han som barn bott nära en konstnär, som man skulle kunna förstå är just Ragnar Sandberg (professor i teckning på Konsthögskolan på 1950-talet). Och att det var då intresset för konst vaknade hos honom.
Och att han i sitt måleri tagit emot den känsla för färg som kan bygga upp en form. Den som ju funnits i den västsvenska konsten sedan lång tid tillbaka, som en del av Göteborgskoloristerna. Lars-Göran Nilsson visar ett stillsamt, lyriskt och musikaliskt måleri med liknande kvaliteter.
Lena Boëthius
Lars-Göran Nilsson, ”Okända moln”, Galleri Lundberg-Sandhagen, Hälsingegatan 13, Stockholm. Pågår 17 – 31 oktober 2026
