Det prestigefyllda Hasselbladspriset gick i år till Paul Graham, en fotograf som på ett stilbildande sätt kombinerar konstfotografi och dokumentärfoto till en sort kontemplativ dokumentär. På många sätt representerar Paul Graham en uppdaterad form av dokumentär där själva händelsens ögonblick förkastas till förmån för det som händer efter, där konsekvenser och reflektioner får ett allt större utrymme i bilderna. Under sina verksamma år har Graham gett ut ett antal publikationer, med en rad olika teman. ”Empty Heaven” från 1995 är helt och hållet dedikerad Japan medan ”A shimmer of Possibilities” från 2007 är en skildring av den amerikanska själen.
Paul Graham har själv sagt att han med ”A shimmer of Possibilities” ville förmedla samma känsla som i Anton Chekhovs noveller, känslan av det magiska i det vardagliga. Många av motiven är vardagliga händelser. En man klipper gräset i Pittsburgh, en annan röker på en busshållplats i Las Vegas och en tredje går till mataffären. Dessa presenteras parallellt med natursköna vyer över berg och glödande solnedgångar, mer eftertänksamma och kontemplativa bilder. Denna juxtaposition visar på ett gripande och förutsättningslöst sätt de olika sidorna av USA. Den Amerikanska zeitgeist som endast kan finnas i kontrasten mellan herrgårdarnas vackra natur i New England till slum och misär i San Fransisco och Las Vegas. Det är just denna känning som Paul Graham med sin skarpa och samtidigt ömma blick fångar.
En väsentlig aspekt i Grahams jakt på det magiska i det vardagliga är hans starka motvilja mot att iscensätta sina fotografier. Graham arbetar enligt en street photography-tradition som historiskt men även i vår samtid ofta missförstås som att bara fotografera sin omgivning. Enligt Graham själv är det lättare att förstå och relatera till fotografer vars kreativa process är mer transparent liksom Cindy Sherman eller Jeff Wall. Deras konstruerade performance är lättare att relatera till som hantverk i jämförelse med street photography. I en street photography-tradition arbetar fotografen på gatan med att fotografera sin omgivning, det vardagliga livet och de riktiga människor som befolkar vår värld. När Paul Graham fotograferar utgår han inte från att det finns ett enda perfekt ögonblick i vilket bilden existerar utan hävdar att både tiden före och efter detta mytomspunna ögonblick är lika viktiga.
Motivmässigt påminner Paul Grahams bilder ofta om William Egglestons färgrika, vardagliga skildringar. Liksom Eggleston avbildar trasiga, kasserade och övergivna objekt hittar vi ofta samma känsla hos Grahams övergivna och kasserade människor. Annars står Graham ofta själv. Det är lätt att förankra honom i street photography-traditionen men på många sätt står han utanför även denna, i det personliga sätt på vilket han visar sina bilder, ofta flera bilder, en hel serie av samma motiv. Kanske mest tydligt blir detta i den senaste serien, ”A shimmer of Possibilities”.
Att en av samtidens främsta fotografer äntligen blivit erkänd med Hasselbladspriset är för mig personligen en stor glädje. Om möjligheten finns, passa på att se hans bilder på Hasselblad Centrum i Göteborg.
Utställningen ”Paul Graham 1981 – 2011 – Hasselbladspriset 2012” visas på Hasselblad Center 27 oktober – 6 januari
Johanna Theander (text), Paul Graham (foto)
