Publicerad 08 februari 2018 Av I Recensioner Med 7815 Visningar

Olga Chernysheva på Kohta i Helsingfors

På gråmålade väggar hänger tolv verk från Olga Chernyshevas serie Screens som är ett pågående projekt sedan sju år tillbaka. Det handlar om teman som hon nyligen visat bland annat på Wiener Secession. De rektangulärt smala filmskärmarna sträcker sig grafiskt uppåt och konstnären kombinerar dessa långsamma filmiska händelser med korta texter på ryska och engelska. Växlingen mellan språk går fort och det är svårt att som betraktare hinna med och kunna reflektera över innehållet.

Det hela ter sig som en uppförstorad dagbok, där Chernysheva blandar små vardagshändelser med filosofiska reflektioner. Hon tangerar allt från centralasiatiska gästarbetare i Moskva, plastpåsar som blåser omkring utanför pyramiderna i Giza, ett fladdrande nattlinne, en pojke som leker i vattnet till en historia på radio om en brevduva som promenerade hela vägen hem. Upplägget påminner om en utströdd bok eller pianotangenter, vilket kan kopplas till soundtracket i bakgrunden med Sjostakovitjs musik i långsamt andante, vilket ofrånkomligt styr in mig i en viss rytm.

Chernysheva är en av de mera kända ryska nutidskonstnärerna och hör till den sista generationen som vuxit upp under Sovjetunionen. Med denna lins skildrar hon ett nutida Ryssland och visar samtidigt en länk till den ryska litteraturen; text och ord finns starkt med i det hon gör och upplöses i det bildmässiga. Likt författaren Anton Tjechov skildrar Chernysheva vardagliga händelser, men med en subtil underton av politiska och sociala förhållanden. De rörliga bilderna på väggarna kan tänkas bilda enskilda sfärer, som får existera för sig, men samtidigt blir de individuella genom att de samexisterar med de övriga sidorna runtomkring.

Med andra ord är det just i samexistensen som de blir särpräglade. Serien Spheres kopplas till den tyske filosofen Peter Sloterdijk, och likt honom framlägger Chernysheva frågor kring vår existens; ett letande efter en förståelse av varandet i sig. Var finns vår existens? Kanske i vår omgivning. Vi är alltid omgivna av något; olika rum, språk och nätverk. Tid. Vårt varande finns i dessa sfärer som omger oss. Det är rummet, omgivningen, som fastställer och formar vår existens.

Chernyshevas statiska kolteckningar intill kontrasterar, men står också i fin dialog med de rörliga bilderna. Konstnären visar sig vara en känslig och insiktsfull observatör med ett starkt sinne för detaljer. Teckningarna för mera fram processen i sig än de bildar slutgiltiga verk. Chernysheva visar de intryck världen gör på henne, ofta via slumpen och inte med en strävan efter någon viss ordning. Hon lyckas lämna betraktaren i ett stimulerande tillstånd av tvetydighet.

Mycket tycks genomsyras av en grundläggande omsorg för människorna och världen. I en av kolteckningarna skildrar hon en fågel som byggt bo i ett stympat träd. Fram träder naturens och det urbanas gränsdragningar, samt den lilla varelsens starka överlevnadssträvan. Vissa av teckningarna skildrar ryssar i rulltrappor som leder ned till metron i Moskva, samt i andra stationsmiljöer i Moskva. En kvinna är tecknad bakifrån iklädd en stickad mössa. Teckningarna har ramar men bär inga glas för att få fram en så intim upplevelse som möjligt. I vissa av teckningarna finns textbubblor instuckna som kommentarer kring skillnaden mellan bild och text.

Överlag visar Chernysheva en förkärlek till det långsamma, och mycket tycks vara i en process av väntande. Hennes bakgrund inom animation kan tänkas ha påverkat hur hon behandlar bilderna, som både statiska och rörliga, som om de skulle vara animerade i någon form. Fotografier ser ut som filmstillbilder och filmerna är så långsamma att de mera ser ut som fotografier.

I dagens mediesamhälle kretsar mycket kring ett snabbt och automatiserat interagerande. Men Chernyshevas bildvärldar uppmuntrar till ett eftertänksamt förhållningssätt. Det är som hon vill greppa tiden och kastar också fram frågan kring vad som egentligen händer när något levande blir till en bild.

Camilla Granbacka

Foto: Jussi Tiainen/Kohta, Verkstadsgatan 2 B, Helsingfors. Utställningen pågår

 

Camilla Granbacka är konstvetare, bosatt i Finland, med fokus på modernism och nutidskonst. Hon verkar som frilansande konstkritiker bland annat för Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter, samt för tidskriften Akvarellen. Granbacka har även kuraterat utställningar, och arbetar som frilansjournalist.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *