<

Publicerad 13 februari 2018 Av I Gå och se! Med 2793 Visningar

Julia Selin på Konstakademien

Julia Selins utställning ”Leap wade sink swim run fly creep” består av ett antal monumentala målningar i djupt röda och svarta toner. Färgen nästan droppar från verken och träffar besökaren likt en pil i bröstet. Högt upp på ena väggen hänger en liten målning med en måne som glöder olycksbådande. Motiven, om man nu kan tala om något faktiskt motiv, verkar vara hämtat ur naturen. Det är dock inte någon direkt avbildning utan istället ett försök att uttrycka hur naturen känns och upplevs. Det är inte kontemplativt utan nära inpå och kroppsligt. Tvärt emot böljande horisonter och fågelperspektiv är man som nedsänkt i mossar eller träsk, som om målningarna vore utsnitt av lavar eller gyttja.

Hennes debututställning på Galleri Flach 2014 tog konst-Sverige med storm. Sedan dess har Selin, bördig från Umeå, haft flera solo- och grupputställningar både i Sverige och internationellt. De flesta som skriver om henne fokuserar på processen, på hur hennes verk växer fram i ateljén. Selin målar på monumentala dukar på golvet. Med hela kroppen skjuter hon runt färgen tills den hamnar på rätt plats. Ofta finns det spår av armbågar, naglar eller fotavtryck kvar i färgen.

Även i utställningskatalogen för utställningen på Konstakademien är processen i fokus. Där skriver Henning Lundkvist om målningarnas liv i ateljén och hur de sedan övergår till livet efter, livet i utställningsrummet. En fantastisk text som bearbetar många frågeställningar om den konstnärliga processen i ateljén gentemot det färdiga verket i utställningsrummet, och som även fångar något unikt i Selins verk. För med hennes process i åtanke, det sätt på vilket hon målar med färgen som en förlängning av själva kroppen, upplevs konstverket som levande väsen. I ateljén får verket liv genom konstnären för att sedan visas upp i gallerirummet som ett index över en process.

Dock betyder inte målningarnas övergång från ateljé till utställningsrum att de på något vis upplevs som döda objekt i det senare. Så mycket lever de genom Julia Selins bemästrande av färgen. Hon använder sig helst av geléaktig och transparent färg som hon applicerar i tjocka lager. Målningarna blir tydligt fysiska – ur två olika aspekter. Dels genom sin materialitet, målarfärgens djupa fåror, skiftande yta och tydliga lukt. Men också genom spåren de bär av Selins egen kropp. På så vis får också hon evigt liv, förmedlat via målardukarnas yta. Och besökaren får ynnesten av att beskåda en evig process och ett måleri av högsta klass.

Johanna Theander

Foto: Magnus Bons. Konstakademien, Fredsgatan 12. Utställningen pågår 3 februari – 11 mars 2018

Jag har studerat konstvetenskap vid Lunds Universitet där jag har en kandidatexamen i konstvetenskap och en kandidatexamen i kulturstudier med inriktning på intermediala studier. Jag håller på att avsluta en master examen i visuella studier.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *