David Molander tilldelades Beckers måleristipendium förra året. Inte så märkligt, eftersom det numera inte är så ovanligt att konstnärer som arbetar fotografiskt håvar in måleristipendier. Begreppet ”måleri” har helt enkelt transformerats från att vara en materialbeskrivning till att vara ett begrepp som sammanfattar bildmässiga kvaliteter på ett helt annan plan än bara det tekniska. Det handlar om sättet att betrakta motivet och världen, om sinnenas skärpa och tillkortakommanden när upplevelsen ska återges.
David Molander fotografiskt baserade konst drivs av ett sofistikerat hantverk, som inte står det traditionella måleriet efter när det gäller detaljrikedom och långsamhet i arbetsförloppet. Han delar också de tidiga fotopionjärernas och modernistiska målarnas fäbless för den urbana arkitekturen, dess dystra storslagenhet och förfall. Molander har frekventerat ett otal urbana zoner där denna skärningspunkt blir extra tydlig, från Slussen i Stockholm till nedgångna industriområden i USA. I sin nya utställning med titeln ”Rest in Paint” har Molander tagit sig djupt in i graffitivegetationen i Queens, New York. Här blir storstadens själ manifest i form av spåren efter bortraderade eller övermålade bilder och texter, som antingen får lämna plats åt nya budskap eller helt enkelt sjunka samman i ruinhögar.
Det är inte utan att man känner sig förflyttad till den sena 80-talskonstens upptagenhet av palimpsest-begreppet, där olika betydelseskikt läggs ovanpå varandra och uppmuntrar till en konstupplevelse av rebuslösarkaraktär. Men Molanders bilder deltar inte i det spelet. Hans digitala fotocollage ligger närmare det begynnande 1900-talets modernister, som med sina sammanställningar av olika bildfragment ville förmedla känslan av det urbana pulsen. Hos Molander blandas denna förnimmelse med ett stänk av vemod som alltid följer av erfarenheten av att ha förlorat någon oåterkalleligt.
David Molander är, som tidigare sagts, en konstnär som till fullo behärskar sin uttrycksmedel. Det är både hans styrka och svaghet. För att vara bilder som följer förfallet i spåren är förförelsemomentet starkt närvarande. ”Rest in Paint” är en fröjd för ögat, men ibland överskuggar det snygga utförandet bildernas i grund och botten ganska motsägelsefulla karaktär. Här – som i Molanders stipendiatutställning på Färgfabriken förra året – är det när bilderna filtreras genom videomediet som deras mångskiftande egenskaper blir tydliga och bjuder oss precis det slags motstånd som krävs för att man som betraktare ska dyka ned under den glänsande ytan.
Adress: Hälsingegatan 43, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 15/1 – 28/2
Anders Olofsson (text), Cecilia Hillström Gallery (foto)