Jorden är platt! På Internet kan man hitta dem mest hängivna förespråkarna för olika konspirationsteorier, som ”The Flat Earth Society” som bestämt hävdar att jorden är platt. Naturligtvis kan du också hitta sanningen om vad den amerikanska militären egentligen gömmer i det mystiska ”Area 51” området i Nevadaöknen och vem som sköt JFK. Men hur är det egentligen med ”The Borghild Project”? År 2005 dök historien upp för första gången i ansedda tidningar som tyska Der Spiegel och italienska Corriere della Sera som hävdade att nazistiska forskare 1941 hade börjat utveckla den första sexdockan. Anledningen var att allt för många tyska soldater besökte prostituerade och då smittades med sjukdomar som gjorde dem stridsodugliga. Det fanns också en betydande risk att de ariska soldaterna skulle beblanda sig med andra folkgrupper. Nazisterna beslöt sig därför, under ledning av självaste Himmler, att utveckla en realistisk sexdocka som soldaterna kunde bära med sig och använda när behov uppstod. Hela historien visade sig naturligtvis vara en bluff, men liksom många andra suspekta historier lever den kvar och frodas på nätet.
Den italienska konstnären Janez Janša har tagit fasta på myten och i utställningen ”SS-XXX | Die Frau Helga. The Borghild Project Reconstructionis” utvecklat historien genom att försöka verifiera sanningshalten med historiska dokument, detaljer och föremål. Borghildprojektet skulle likaväl kunna betraktas som ett försök till historieförfalskning, men eftersom det framgår tydligt i projektet att det rör sig om en bluff från början, är det snarare frågan om faktion. Faktion är ett begrepp som man under de senaste åren börjat använda för att beskriva konst, litteratur, och film som blandar fakta och fiction med ambitionen att skapa ett konstnärligt värde som är större än de enskilda delarna.
År 1894 försökte till exempel den franska anarkisten Martial Boudin spränga Greenwichobservatoriet i luften men misslyckades. Konstnärerna Rod Dickinson och Tom McCarthy gjorde 2006 en rekonstruktion av händelsen och presenterade verket ”Greenwich Degree Zero” som bland annat innehöll en film som bevisade att Boudin faktiskt lyckades spränga observatoriet. På den svartvita knastrande filmen ser man hur svart rök bolmar upp från det sprängda observatoriet. En uppenbarlig historieförfalskning kan man tycka, eller kanske inte. Precis som Janšas version av ”The Borghild Project” undersöker Dickson och McCarthy en alternativ historia. Som konstnärer gör de inga anspråk på att berätta en sann historia utan det är snarare frågan om att ta sig konstnärliga friheter med befintliga fakta. Det är en metod som i många fall kan ge nya dimensioner och perspektiv på historien och är inte heller speciellt problematiskt så länge man inte hävdar att det är ”baserad på en sann historia”.
Internet gör det visserligen möjligt att sprida desinformation på ett helt nytt sätt, men varje försök till desinformation eller förändring av fakta kan lika effektivt bemötas. För även om tusen människor på Internet hävdar att jorden är platt, så kommer det att finnas minst tiotusen andra på nätet som bevisar motsatsen. Det är därför uppslagsverket Wikipedia fungerar, om någon går in och skriver in felaktiga fakta finns det tusen andra som genast går in och korrigerar det. Så länge Internet är ett fritt och öppet redskap kommer ”The Borghild Project” inte blir något annat än en myt på nätet, det är när man begränsar denna möjlighet som myter plötsligt kan tas för sanningar.
”The Borghild Project” (övre bilden): www.reakt.org/ssxxx/
”Greenwich Degree Zero” (nedre bilden): www.gmfilm.co.uk/greenwich.html
2009-03-31 Mathias Jansson (text), konstnärerna (foto)
