Videon i Santiago Mostyns nya installation ”Language against identity” är associativ och informationstät. Under dryga 10 minuter tar han med betraktaren på en resa från en samling uppstoppade rovfåglar på ett museum i Vänersborg, via panoreringar över afrikanska landskap där en svensk bedrev hänsynslös jakt på 1800-talet, till intervjuer med några elefantexperter. Alla med helt olika syn på huruvida elefanter kan minnas våldsamma händelser eller sörja familjemedlemmar.
Ja, och så sjunger en trubadur Birger Sjöbergs ”Den första gång jag såg dig” – mitt bland montrarna på museet. Det blir lite mycket på en gång.
Även om de olika mikrohistorierna nog alla rör sig kring det koloniala tänkandets efterverkningar, så ger helheten ett splittrat intryck. Som betraktare hinner man inte riktigt ta in och smälta all information. Fast bilderna flödar suggestivt och snabbt, är montaget känsligt sammanställt och djupt symboliskt.
Som i närbilden på en av fåglarna på museet. Den saknar ögon, och representerar tydligt ett offer för historiens blinda fläckar. Och elefanten, som förflyttades från Zimbabwe till en djurpark i dåvarande DDR, blir sinnebilden för hur trauma kan ärvas.
Jag stannar och ser filmen flera gånger, egentligen inte för att försöka få ihop trådarna, mer för att bättre förstå och närmare kunna följa Mostyns tänkande i bild. Det räcker långt i sig.
Magnus Bons
Skånes konstförening, Bragegatan 15, Malmö. Pågår 28 september – 27 oktober 2024
