Vid en första anblick verkar Andréhn-Schiptjenkos lokaler tomma. Ekande vita, bara skalet kvar. Men söker man säg längst in finner man ytterligare ett skal i skalet, där står en ganska stor vit kub längst ner och längst bort. Fortsätter man sedan till dess bortre ända, finner man en öppning in i en stillsamt trasig värld.
Taking the long way är konstnären Lena Johanssons första separatutställning sedan hon gick ut Malmö Konsthögskola 2007. Här presenteras åtta stycken fotorealistiska målningar tillsammans med en liten nedsänkt pool inuti det konstruerade rummet. Johansson hämtar sina motiv ifrån modemagasinen och ofta är det unga människor som sätts i centrum, personer som vacklar mellan det vackra och det subtilt morbida, ett slags skönhet på gränsen till white trash. Här finns den unga flickan i närbild, hon med huvudet på sned och läpparna smått särade i ett slags symbios av närvaro och frånvaro. Här finns gaveln på det förfallande huset, målarfärgen bort skrapad och fönstren tomt blickande. Här är pojkarna med nakna överkroppar i duschens strilande vatten, och här är pojken som ligger utslagen på rygg med ansiktet försvinnande bort från betraktaren. Alla vittnar de om en lite trasig, världsfrånvänd tillvaro. Alla verkar de omedvetna om betraktarens blick, utblottade inför den men samtidigt onåbara av den.
De röda prickarna på galleriets verkförteckning vittnar om att Johanssons värld trollbinder. Det är vackert på ett lite skevt vis. Lena Johansson är skicklig med pensel och motivval, med färgskala och stämningsläge i sina bilder, och verken fungerar som ett slags narrativ där betraktarens fantasi är en viktig medspelare. Däremot håller inte utställningen hela vägen fram. Rummet och poolen fungerar inte hela vägen, för att hård dra det blir resultatet något av ett effektsökeri. Visst bidrar dessa element med att skapa en värld åt målningarna (som på grund av sin relativt litenhet annars hade riskerat att drunkna i de öppna lokalerna) men här saknas ändå något. Väggarna känns för tomma och kanske hade rummet tjänat på att krympas ner för att skapa en intensivare, nästan klaustrofobisk, känsla. Eller kanske hade det rent av fungerat bättre om greppet tagits hela vägen, och rummet i sig varit ett utsnitt ur den värld Johansson skildrar. Då hade Taking the long way kunnat beröra mer.
Adress: Hudiksvallsgatan 8, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 19/2 – 27/3
Sara Skoglund (text), Andréhn-Schiptjenko (foto)
