En konstutställning slänger man inte upp på några minuter, eller? Konstnärer ska kontaktas, kontrakt skrivas, utställningsrum byggas, konstverken fraktas, packas och så är det där med transporter, försäkringar, lokaler, annonser och personal som ska vakta. Konstutställningar tar tid och kostar pengar, eller? Redan 1941 grubblade Marcel Duchamp över detta problem och hans lösning blev Box in a Valise ett portabelt museum som rymdes i en resväska. Det var bara att ta med sig resväskan och öppna den så var utställningen klar. Idag känns förstås en resväska lite gammalmodigt, därför har den italienska curatorn Domenico Quaranta skapat The MINI Museum of XXI Century Arts. MINI-museet består av en 7” digital fotoram med ett USB-minne på 4GB och lämpar sig för att visa dagens digitala konst i form av bilder, video och musik. Quaranta säger att all samtida konst inte är gjord med digitala medier men all samtida konst kan överföras till digital form och visas på en digital fotoram och lagras på ett USB-minne. Museet kommer att skickas runt till olika konstnärer med start den 15 oktober 2010. Varje konstnär kommer sedan att lägga in sitt eget bidrag på USB-minnet och arrangera en utställning med konstverket. Därefter bestämmer konstnären i sin tur till vilken konstnär han ska skicka museet vidare. Urvalet fortsätter tills USB-minnet är fullt och utställningen därmed är klar och kan återlämnas till museets direktör Domenico Quaranta.
MINI-museet använder sig av billig teknik som vem som helst kan skaffa. Digitala fotoramar och USB-minnen har idag sjunkit rejält i pris och har stor kapacitet när det gäller lagring av digitalt material. Vikten är låg och det är därför lätt att transportera museet till olika mottagare och det krävs inga större tekniska färdigheter att föra in nytt material till museet eller att sätta upp utställningen. Enligt Quaranta är MINI-museet som anpassat för dagens digitala konstscen, som bygger på nätverkande i en globaliserad och informationsbaserad konstvärld. Det är inte en curator som bestämmer innehållet i utställningen, utan det bestäms av olika faktorer under resans gång, utställningen blir därför mer dynamisk och oväntad precis som mycket annat i livet. Som inspirationskälla för MINI-museet nämner Quaranta förutom Duchamps Box in a Valise även Hans Ulrich Obrist Nanomuseum och Andy Warhols Timeboxes.
Även den tyska konstnären Aram Bartholl har skapat en utställningsform som tar avstamp i den digitala konstvärldens globaliserade och flexibla nätverk. I sitt manifest för Speed Show som han presenterade i juni 2010 beskriver Bartholl hur man enkelt kan starta ett galleri och presentera en utställning för Internetbaserad konst. Det enda man behöver göra är att hyra alla datorer på ett Internetcafé och på dessa vissa ett urval konstverk under en kväll. Det enda som krävs är att konstverken finns tillgängliga på nätet och kan köras i en vanlig webläsare. Det är inte tillåtet att förändra Internetcafeét lokaler på något sätt och utställningen ska vara öppen för alla intresserade. Speed Show-konceptet är också öppet och får fritt användas av vem som helst. Det enda som krävs är att man har ett par datorer anslutna till Internet på en publik plats för att man ska kunna skapa en net.art-utställning. Hittills har Bartholl arrangerat fyra Speed Shows i Berlin, Wien, Amsterdam och nu senaste i New York. På Bartholls hemsida finns utförlig dokumentation och inspiration för den som vill använda sig av konceptet och göra sin egen Speed Show.
Länkar:
MINI Museum http://www.theminimuseum.org/minimuseum/home.html
Speed Show fffff.at/speed-show
Mathias Jansson (text), Domenico Quaranta och Aram Bartholl (foto)
