Konstföreningen Aura, Lund: Vassil Simittchiev (18/4-10/5)

Vassil Simittchievs utställning på Skissernas museum i början av förra året var något av en kioskvältare. Då utnyttjade han både utsidan och insidan av byggnaden samt skulpturparken och dess omgivning på ett exceptionellt lyckat vis, såväl dag som natt. Att göra om samma sak i lilla Krognoshuset där Konstföreningen Aura huserar är en fysisk omöjlighet. Det utesluter inte att konstnären, om än i mindre skala, också här utmanar fysikens lagar på ett spännande sätt. Ett bevis på att det många gånger görs med humor är inte minst den bronsskulptur som föreställer “Vintergatan ur ett fågelperspektiv”, men också installationen ”Mobile” har ett roande men på samma gång lite oroande inslag i sig. Det krävs nämligen en del självbehärskning att motstå frestelsen att ta tag saxen som hänger ner från taket och klippa av det snöre som förbinder de två cykelhjul konstverket består av med väggen. Skulle en sådan handling få hjulen att börja rulla eller bjuder kullerstenen som är fastknuten vid navet på ett så pass starkt motstånd att hjulanordningen fastnar i rörelsen? Eller skulle den i stället stå och vicka fram och tillbaka som en pendel, i all oändlighet eller under en begränsad tid? Trots övervåningens intressanta excesser i matematiska formler och teorier om stjärn-, och soltid är referensen till fysikens lagar trots allt tydligast i källaren. Där dröjer sig spåren efter konstnärens performance vid vernissagen kvar. I skenet från en spotlight glittrar det till i splittret från de hundra glödlampor konstnären slängt mot golvet efter att han försökt få ljuset att dröja sig kvar i lamporna, även efter att strömtillförseln brutits. (Adress: Krognoshuset, Mårtenstorget)

Utskriftsvänlig version