Kristina Jansson, ”Centerfold Understated(Man as Ape)”, 2016. Oil on Canvas 155,5 x 215 cm
Beskriv din konst med tre ord: Måleriet som bärare av den instabila bilden.
Hur ser din arbetsprocess ut? Jag har ingen förutsägbar process utan förhåller mig öppet till varje nytt projekt. Verken dikterar villkoren för hur jag behöver ta mig an arbetet. Jag har t.ex. arbetat med allt från egna minnesbilder, inverteringar, djupdykningar i specifik modernistisk arkitektur och hur fåglar uppfattar rumslighet. Just nu har jag tagit in lera i ateljén, jag har ingen aning om var det skall sluta.
Vad inspireras du av? Ett inre svar som jag inte själv förstår.
Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Just nu är min ateljé helt ren, jag har precis flyttat, annars är det mest text som jag skriver själv på väggarna, random bilder som ligger kringkastade på golvet, uppslagna böcker jag intresserat mig för och eventuella förlagor. Jag trodde länge att jag egentligen skulle behöva rent och snyggt omkring mig, sedan accepterade jag att det verkligen ser för djävligt ut emellanåt och nu har jag insett att det finns ett slags genial ordning i det där stöket.

Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Det jag ännu inte gjort.
Vad är konst till för? För att vi inte skall lämnas helt övergivna. Konst är förmågan till magiskt tänkande som en kungsväg inåt. Barn har det, sedan går det förlorat och vi behöver återknyta det på den vuxna människans vis.
Vad är konst inte till för? Nytta, i bemärkelsen att det skulle vara ett yttre krav.
Vilken åtgärd skulle främja konsten? Att man slutligen förstår att konstnärer äter, bor och måste förhålla sig till världen som alla andra. Att göra konst är ett slags undantagstillstånd, att vara konstnär ska inte behöva vara en sådan ekonomisk högspänningsledning.
Kristina Jansson är aktuell med en utställning på Norrtälje konsthall sommaren 2018


















