
Liksom i de tidigare verken är sagostämningen extremt väl reproducerad. Blomqvists känsla för detaljer gör att inte ett enda föremål, inte ett enda ljusinsläpp, inte en enda skugga finns där av en tillfällighet. Det är teknisk ekvilibristik på en nivå som få konstnärer klarar av att hantera. Men tekniken finns inte där för sin egen skull. Stämningarna som Blomqvist bygger upp kan vi alla känna igen oss i, hur skruvade än sammanhangen kan tyckas vara. Det är drömmen som bestämmer, det omedvetna som gör sina egna prioriteringar utan hänsyn tagen till vad som kan anses ”normalt”. Samtidigt är utställningen berättelsen om en bearbetningsprocess, små steg som tas redan i barndomen på väg mot att vara vuxen. Det som skrämmer för att det är obegripligt får i drömmen ett försonande drag. Vi känner oss praktiskt taget osårbara, och det farliga blir vår vän.
Den enda kritik som skulle kunna anföras mot verken i den nya utställningen är kanske att något av den svärta som Blomqvists tidigare bildserier haft försvunnit, och därmed utmanas inte hennes mästerskap fullt ut. Det blir lite för endimensionellt, helt enkelt. Men det är å andra sidan bara radanmärkningar till ett konstnärskap som är lika stabilt som den svenska urbergshällen.
Adress: Tegnérgatan 4, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 16/5 – 16/6
Anders Olofsson (text), Angelika Knäpper Gallery (foto)


















