Gerhard Nordström har länge intresserat sig för Pompeji. Ända sedan slutet av 40-talet har han regelbundet besökt platsen, och upplevelserna därifrån har varit en konstant källa i konstnärskap. Direkt och indirekt har det ständigt inspirerat och utforskats i hans arbete. På Kristianstads konsthall visas nu flera av dessa verk för första gången i en samlad presentation. Det är en koncentrerad och fängslande utställning, som samtidigt ger en bild av hur mångfacetterad Nordström är: som målare, skulptör och – faktiskt – konceptkonstnär. I Nordströms värld är Pompeji en konkret plats med ett dramatiskt förflutet: det stora vulkanutbrottet 79 e.Kr. Samtidigt är det en bild av någonting större. En tematik som återkommer i nästan alla hans verk: alltings föränderlighet, livet och döden, människokroppens förgänglighet och individens utsatthet i världen. Platsen Pompeji skildras i några få monumentala målningar. Ett närmast sakralt badhus. Ruiner i ett grönskande sommarlandskap. Det är ödesmättat och tomt. På liv, rörelser och människor. Vad utställningen egentligen handlar om är istället människorna som en gång levde på denna plats.
Nordström undersöker inte i första hand vad vulkanutbrottet i Pompeji innebar för platsen, utan för människorna. De enskilda liven. Som numera finns i montrarna på Pompejimuseet. Stela och orörliga. Fastfrusna i dödsögonblicket. Dessa skildras i såväl teckningar, målningar som skulpturer. Och kanske kan Nordströms metod uppfattas som just arkeologisk. Han gräver ständigt djupare in i och vrider på motiven. Avtäcker lager efter lager. Förändrar perspektivet. Avstånd. Närhet. Intimitet. Han bryter ned människokroppen – och bilden av människokroppen. Därefter konstruerar han den på nytt. Bit för bit, bild för bild. Allt för att närma sig kärnan, kroppen som objekt. Och kroppen som minne. De skulpterade kropparna, med sina förvridna former, påminner om vilka som tidigare levde i målningarnas landskap.
Museirummets stringenta gestaltning kan närmast uppfattas som en dokumentation av ett pågående arbete. Likt ett arkiv över en vetenskaplig undersökning. Genom ett noga urval av verk presenteras Nordströms iakttagelser utifrån olika perspektiv. De olika teknikerna – teckning, måleri, skulptur – kan liknas vid experiment, genom vilka olika resultat uppnås. Och på sätt och vis skapar det en känsla av att man kliver in i ett slutet rum, Gerhard Nordströms mikrokosmos. Det markeras också av oljemålningen ”Porten”, som möter – eller släpper in – besökaren vid ingången till utställningen. Och det är en värld som ska upplevas.
Adress: Stora Torg, Kristianstad
Utställningen pågår under perioden 8/6 -6/10
Mikael Andersson (text), Gunnar Menander (foto)
