Den 12 mars 1930 påbörjade Mahatma Gandhi sin berömda saltmarsch till Dandi i Indien. Marschen var en satyagraha, dvs. en ickevåldsprotest mot att det brittiska imperiets tog ut skatt på salt i den indiska kolonin. Marchen fick en avgörande betydelse för hur världen och britterna såg på Indiens självständighet och visade hur effektivt civil olydnad kan vara för att bekämpa sociala och politiska orättvisor. 78 år senare ställer sig konstnären Joseph DeLappe på ett löpband i Eybeam galleri i New York för att gå de 385 kilometrarna som Gandhi avverkade under sin marsch. DeLappe kommer visserligen ingenstans, utan han går och går på löpbandet, men för varje steg konstnären tar, går hans avatar MGandhi Chakrabarti ett steg i Second Life. På så sätt återuppstår Gandhi marsch både i fysisk och i virtuell form. Genom konstnärens blogg kan man följa marschen och om man vill kan man även ansluta sig och virtuellt vandra tillsammans med M Gandhi Chakrabarti i Second Life, på samma sätt anhängare anslöt sig till Gandhi under hans vandring.
Under de senaste åren har virtuella världar som Second Life och Entropia blivit en allt intressantare arena för konstnärliga experiment och projekt. Otaliga gallerier, museer och konstnärer är redan verksamma i den virtuella verkligheten. Från svenskt håll kan man nämna Ernst Billgren som varit med och designade kulturstaden New Oxford i Entropia och konstnärsduon Simon Goldin och Jakob Senneby som i Second Life skapade konstnärsön ”The Port” i syfte att bl.a. utforska konstnärsrollen i den virtuella världen.
Internationellt sett finns det också många kända konstnärer som är verksamma i den virtuella världen. Konstnärsparet Eva och Franco Mattes tillhör enligt min mening bland de mest intressanta. De har sedan en tid tillbaka använt Second Life som bas för att iscensätta ett flertal kända klassiska performanceverk av konstnärer som Gilbert och George (”The singing sculpture”), Chris Burden (”Shoot”), Valie Export (”Tapp och taste kino”) samt Vito Acconci (”Seedbed”). Precis som DeLappes saltmarsch återuppför de klassiska händelser och performance i den virtuella världen med hjälp av sina avatarer, vilket skapar både intressanta nya sammanhang och tolkningar. Second Lifes betydelse för konsten återspeglar sig också i att allt fler etablerade institutioner och museer använder sig av den virtuella världen i sin verksamhet. Statens Museum for Kunst i Köpenhamn visade i början av året utställningen ”Virtual moves” där gruppen Tagginarts bjöd in åtta danska och utländska konstnärer till Second Life för att skapa konst, bl.a. Mogens Jacobsen, Sachiko Hayashi, Ida Grøn och Linda Hilfling. Syftet var att utforska vilka möjligheter den virtuella världen har som konstnärlig plattform, och projektet kretsade kring teman som kön, ekonomi och virtuell identitet. Resultatet presenterades sedan som fyra utställningar både i fysisk form på Statens Museum for Kunst och virtuellt i Second Life.
En annan institution som är helt baserad i Second Life är Ars Virtua, som beskriver sig själva som ett new media center och galleri i Second Life. Det som gör Ars Virtua intressant är att de också erbjuder konstnärsstipendier för vistelser i virtuella världar som Second Life och World of Warcraft. I början av 2008 utlyste man ett stipendium på 400 dollar för en vistelse i onlinespelet World of Warcraft. Syftet med stipendiet var att ge konstnärer möjlighet att verka i olika spelmiljöer och reflektera över hur samtidskonsten och de nya virtuella världarna kan användas för att skapa nya uttrycksformer för konsten. Resultatet av stipendiet kommer sedan att presenteras i Ars Virtuas galleri, som naturligtvis ligger i Second Life.
Under alla tider har konstnärer letat sig till nya områden för att utvidga och utforska konsten gränser och möjligheter. Under 1700-talet skulle man göra ”Le Grand Tour” för att få inspiration, och i slutet av 1800-talet reste konstnärer till okända platser för att hitta nya uttryck och former. Under 1900-talet följde surrealisterna i Freuds fotspår och undersökte det mänskliga psyket och våra drömmar, som då var de nya outforskade områden där konstnärerna kunde hitta inspiration. Idag framstår den virtuella verkligheten som vår tids ”terra incognita”, dvs. ett outforskat område, fyllt med nya utmaningar och möjligheter för att förnya och utveckla det konstnärliga mediet. För till skillnaden från den verkliga världen och det mänskliga psyket är den virtuella världen till största del ännu oupptäckt och outforskad.
Bilder (uppifrån och ned): Joseph DeLappe, Eva och Franco Mattes, Ars Virtua
Länkar:
Joseph DeLappes blogg: http://saltmarchsecondlife.wordpress.com/
Eva och Franco Mattes hemsida: http://0100101110101101.org/
“Virtual moves” på Statens Museum for Kunst: http://www.smk.dk/virtualmoves
Ars Virtua: http://arsvirtua.com/
Dokumentation av olika performanceverk i Second Life finns bl.a. på den här YouTube-kanalen: http://www.youtube.com/performanceonline
2008-03-20 Mathias Jansson (text), respektive konstnär (foto)
