Av allt det som hänt inom konsten de senaste 50 åren är förmodligen introduktionen av olika digitala tekniker den enskilt mest betydelsefulla händelsen. Från att ursprungligen till stor del ha handlat om manipulering eller förbättring av analogt producerade bilder har utvecklingen i allt högre grad gått emot att konstnärerna själva skapar sina världar med hjälp av de digitala verktygen, ungefär som dataspelsformgivarna bygger upp sina fantasiska miljöer direkt i datorn. Niclas Malmström har förmodligen fått sin beskärda del av Counterstrike och World of Warcraft. Hans ödsliga landskap andas apokalyptiskt existensdrama lång väg. Men plötsligt kommer våra tolkningar på skam när vi konfronteras med en röd stuga med vita knutar, folkhemmets arketyp framför alla andra. Ångest förbyts i förtröstan, även om man anar att hoppet i detta fall är en tunn lina att balansera på. De snygga C-printarna har sällskap i gallerirummet av något betydligt kletigare, en grupp skulpturer bestående av trafikdöda smådjur, komplett med vägbana och allt. Men vad som hade kunnat framkalla kväljningskänslor fungerar på ett helt annat sätt. Man grips av förundran, medkänsla och till sist även en smula andakt inför insikten att livet är ett av de fåtal mysterier som fortfarande kvarstår i tillvaron. (Adress: Karlavägen 20)
Galleri Mårtenson & Persson, Stockholm: Niclas Malmström (28/2-29/3)
Anders Olofsson