Kroppen är själens tempel och fängelse. Den är bärare av de mest subtila känsloyttringar samtidigt som den binder oss vid jorden och det fysiska rummet. Inte underligt att så många religiösa praktiker syftar till att övervinna bundenheten vid kroppen, från meditation till dervischdans. Anna Linderstams stora fotografier och videor visar oss människor som på ett eller annat sätt tagit sig ut i sinnenas periferi: det kan handla om hypnos, blindhet eller fysisk utmattning som gör att vi för ett längre eller kortare ögonblick förlorar fotfästet och upplever oss vara någon annanstans där vi inte längre har kontroll.
Bildernas utförande kontrasterar starkt mot deras laddade innehåll. Linderstams bildrum är avskalade och tömda på detaljer, vilket skjuter över fokus till individerna hon låter oss möta. Dessa är i sin tur också ”rengjorda” från alltför personliga detaljer på ett sätt gör att det förmodligen är mer rättvisande att tala om bilder av tillstånd snarare än om bilder av individer.
I ett av verken hyperventilerar en kvinna tills hon svimmar. Efter en stund märker jag att bildrummets röda matta fortsätter ut i gallerilokalen, och plötsligt tycker jag mig vara omgiven av hennes tunga andetag. Det är otäckt, men ändå fascinerande. I sådana verk tar sig Anna Linderstam ett stycke längre än att vidröra den stilfulla ytan, fram till den fysiska förnimmelsen av ett utomkroppsligt vara.
Adress: Hudiksvallsgatan 8, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 15/4 – 16/5
Anders Olofsson (text), Christian Larsen (foto)