Kara Walker är en enastående tecknare. Det visar den amerikanska konstnären med råge i A black hole is everything a star longs to be (JRP/Editions. Form: Gavillet & Cie). Den 600 sidor tunga volymen utgör katalogen till Walkers utställning som visas på Kunstmuseum Basel över sommaren. En stjärna som vill bli ett svart hål – titeln om ljuset som släcks skvallrar om bokens både tidlösa och brutala innehåll. En visuell urladdning och en mästerlig bildkavalkad.
Inledningens porträttsvit på Obama i olika skepnader sätter tonen. Han syns bland annat i en pampig personifikation som Othello, med Trumps avhuggna huvud i knät. Förstrött petar Obama/Othello ut ögat på sin vite tronföljare.
Kara Walker återkommer ständigt till stereotypa gestaltningar av svarta, och rotar runt i den amerikanska rasismens avskyvärda bildkultur. Behandlar det tidiga 1800-talets minstrel-shower både som onda sagor och som en spegel av dagens konflikter. Visar upp hur grymma och orättvisa förhållanden lever vidare, med sexuellt laddade övertoner. Men hon låter också gestalter ur det förgångna ta hämnd på sina förövare.
Skuggspel, siluettklipp, text, fotocollage och teckningar gjorda i alla möjliga stilar och tekniker passerar revy i katalogen. Det mesta materialet kommer ur Walkers privata arkiv från de senaste trettio åren, och med ett överflöd av plågade och orgiastiska kroppar.
Det är oavbrutet fascinerade att iaktta hur Walker med lätt handlag komprimerar ett komplext historiskt förlopp i lödiga bilder. Jag ser skräck och stolthet, om vartannat.
Magnus Bons
