André Talborn 2017, oljefärg på duk, varierande format
Beskriv din konst med tre ord: Expanded pictorial space.
Hur ser din arbetsprocess ut? Den är komplicerad och inte linjär, till stor del är det en växelverkan mellan att expandera och att reducera.
Vad inspireras du av? Jag behöver egentligen inte särskilt mycket för att känna mig triggad. När jag ser en boll, eller ett papper och en penna som ligger på ett bord är det som att jag känner en magnetism mot dessa objekt. Jag tror det har att göra med den materiella minimalismen i kontrast till ett den stora potentialen av utryck dessa material skulle kunna ge upphov till. Det är bara den drömmen som behövs.
Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Jag omges av mina kollegors konst på ateljékollektivet Alta, men just i min ateljé är det skralt med bilder förutom de jag själv jobbar med.
Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Jag minns första gången jag fick tag i en publikation med Olle Skagerfors teckningar. Det var första gången en bild tog sig in i mitt nervsystem. På senare tid har många andra konstnärer varit mycket viktigare än just Olle Skagerfors, men utan dessa få men starka möten i början skulle konst aldrig blivit förankrat i mig, och då hade jag inte fortsatt.
Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Aldrig tänkt den tanken, det är en omöjlig tanke. Men jag ser upp till Raoul De Keyser’s serie som blev kallad The Last Wall.
Vad är konst till för? Att tända gnistor.
Vad är konst inte till för? Att petas i med lång pinne.
Vilken åtgärd skulle främja konsten? Jag tycker att politiker borde ge företag avdragsrätt för konstinköp, som i Tyskland och Danmark. Estetiska ämnen borde vara obligatoriska under hela skolgången, så att alla (oavsett bakgrund) får möjligheten att nås av konsten.
André Talborn är aktuell med en soloutställning på Schimmel Art Projects i Dresden sensommaren 2018
