
I sin nya utställning – som är hans debut hos Galerie Nordenhake – har han stramat åt sitt koncept, och ger sig i stället i kast med färgen som ett slags förspråkligt medium för kommunikation. De stora målningar han visar ger en mängd associationer, från förrförra seklets pointillism till efterkrigstidens color field-måleri eller Mark Rothkos mer andligt influerade konst. Men ytterst är det inte konsthistorien som spelar huvudrollen i Fägerskiölds verk. Målningarna är skapade med hjälp av färg som droppats och skvätts fram ur sprejburkar, lager på lager tills dess att ansamlingen av små droppar ger intrycket av en enda, sammanhängande monokrom yta.
Den som fortfarande förknippar drip painting med häftig utlevelse har med andra ord god anledning att komma på andra tankar. Här är det långsamhetens lov som sjungs, målningarna utstrålar en stillhet som befinner sig bortom all andlighet och som snarare har att göra med extrem noggrannhet och ett närmast meditativt förhållande till den fysiska arbetsprocessen. Fägerskiöld gör som en proffscyklist, han drar avsiktligt ned tempot för att samla sig till den krafteruption som spurten innebär. Men när det tillfället närmar sig har han redan försvunnit i fjärran, onåbar för oss andra i klungan. Det vilar något svårfångat men samtidigt mycket närvarande över Paul Fägerskiölds måleri. Att betrakta en bild från en position utanför språket tillhör inte det lättaste. Men närmare den punkten än i mötet med Fägerskiölds verk är det svårt att komma.
Adress: Hudiksvallsgatan 8, Stockholm
Utställningen pågår under perioden 15/11 – 21/12
Anders Olofsson (text), Galerie Nordenhake (foto)


















