Publicerad 27 februari 2014 Av I Recensioner Med 1921 Visningar

Karl-Johan Stigmark på Gotlands Konstmuseum

xcapmei4db1ayuytotp5Utställningen ” (O)synligheter” är en separatutställning med Karl-Johan Stigmark som riktar fokus på vardags företeelser. Ett ämne som han likt en arkeolog gräver i med outtröttlig frenesi ända ner på dammtussnivå. Och det är också bland de till synes obetydliga lämningarna från vårt vardagliga liv som han verkar trivas bäst. För under mer än tio år har han samlat vardagslämningar som lappar, damm, spill, skräp och annat vi tappat eller inte längre vill ha. De här till synes obetydliga lämningarna lyfter han upp och redovisar noggrant ordnade i klassiska museimontrar. Dessa kubiska lådor som vi sedan barnsben vet förvarar föremål på bästa sätt och under full kontroll. Vi vet också att endast de bästa föremålen hamnar i en museimonter. Och först efter många timmars arbete i en konservatorsateljé där de rengjorts från just den typ av lämningar som Stigmark redovisar. Här krockar det rejält, de vardagliga resterna med den museala traditionen. Stigmarks verk är också i sin förgänglighet en svår utmaning för konservatorerna att ta tag i för bevarande till eftervärlden.  Men just det verkar inte bekymra Stigmark, han löser det själv genom att dokumentera sina verk i Artists’ books som kan nås av en världspublik under många år.

Ord är ett annat uttryck i Stigmarks konstnärskap. De framträder som minimala trådlika teckningar där man måste gå mycket nära för att kunna urskilja dess mening. Gör man det framträder både enskilda ord som ”Yes” upprepat hundratals gånger och längre fraser som ”vissa dagar känner jag mig som ett streck”. Men trots att ord och meningar har sin betydelse visar de på håll trådlika teckningarna något helt annat. Verken får på så sätt fler betydelsenivåer, de kan bara bli lästa eller bara bli betraktade. Lägger man samman dessa betraktelsenivåer utmanar text och bild varandra istället för att förstärka varandra som vi är vana vid.

Den här dubbeltydigheten och användandet av vardagens lämningar, det som inte har någon specifik plats eller ordning, det som är välbekant men ändå går en obemärkt förbi. Just det lyfter Karl-Johan Stigmark fram i sina verk. Neonverket ”prefix” är däremot påtagligt synligt, det går inte att föra in det i kategorin vardags bagateller. De vita bokstäverna n, o och n lyser med intensitet i utställningen. Dubbelheten ligger här snarare i hur man väljer att kombinera dem. Som no, on eller non.

I samma rum som neonverket ”prefix” visas fotosviten ”Sprickor och andra sprickor”. Fotografier över de första små tecknen på skador och förfall. De små, små tecknen på att något är på gång, en förändring som kommer att påverka men som vi oftast inte uppmärksammar. Återigen bilder av (o)synligheter.

Adress: S:t Hansgatan 21, Visby
Utställningarna pågår under perioden 8/2 – 13/4

Annika Marusarz (text), Gotlands konstmuseum (foto)

Frilansskribent som jobbar med idé och text i allt från längre artiklar till korta twitter-rader. Är medlem i Svenska Konstkritikersamfundet, AICA och har en bakgrund som konservator.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.