Recensioner Kategori

Publicerad 26 februari 2008Av Anders OlofssonI Recensioner

Natalia Goldin Gallery, Stockholm: Anna Camner (21/2-29/3)

Vi lever i en mörk tid. Hotet från global terrorism och lika global klimatkris lägger sordin på tillvaron. Och när till råga på allt högkonjunkturen och köpfesten tycks vara över för den här gången, då smyger sig vemodet och undergångsstämningarna in på knutarna. På Millesgården pågår för tillfället utställningen ”Tänd mörkret!”, som är en retrospektiv vy över svensk konst under perioden 1975-85, en tid när 70-talets utopiska drömmar kraschlandat och givit plats åt en dystrare och mer vredgad attityd. Det handlade inte längre om att bygga drömsamhället, utan om att [...]Läs mer

Publicerad 26 februari 2008Av Lena KarlssonI Recensioner

Jeu de Paume, Paris : Eija-Liisa Ahtila (22/1-30/3)

Finsk filmkonst är inte att leka med. Det är inte minst de mänskliga dramer som Eija-Liisa Ahtila presenterar i en retrospektiv utställning i Paris ett bevis på. Visst är det minst sagt en utmaning för en svensktalande att ta till sig filmer med tal på finska och översättningstext på franska. Men det gäller inte den engelskspråkiga ”Where is where?” som utspelar sig på sex olika projektioner mot lika många väggar. Filmen är speciellt gjord för utställningen och något av ett mästerverk. Den huvudsakliga handlingen i berättelsen utspelar sig på projektioner [...]Läs mer

Publicerad 19 februari 2008Av Jacob KimvallI Recensioner

Tensta konsthall, Stockholm: “On Target” (10/2-30/3)

När eleverna på Konstfacks nya mastersutbildning för utställningsproduktion och kritiskt skrivande (W.I.R.E.) väljer att visa upp sig för första gången så sker det på Tensta konsthall och med en utställning som ansluter till den redan pågående ”Lapdogs of the Bourgeoisie”. Men det är med lite motstridiga känslor som jag går till ”On Target”, eftersom utställningen enligt inbjudan har som mål att locka besökare ur den nya bourgeoisien. Dit hör väl ändå inte jag, eller? Väl där blir jag också först aningen förvirrad – var är egentligen utställningen? Konsthallen tycks se [...]Läs mer
Det är väl tveksamt om en egenskap som originalitet i sig utgör att kriterium för hög konstnärlig kvalitet. I tider när man genom smarta parafraser och snygga snatterier kan bygga ett helt eget konstnärskap är personlig egenart ett kännetecken som inte riktigt har samma värde som det en gång hade när avantgardet klättrade upp på barrikaderna och höjde modernismens banér och stridsrop mot det förrförra århundradets alltmer dammiga akademism. Men ska man karakterisera Arijana Kajfes konstnärskap, så är ordet ”originellt” det enda som passar riktigt bra. Under åren 1999-2004 var [...]Läs mer
Den 10 februari var det säsongsstart för Lilith Performance Studio där den danska konstnären Lilibeth Cuenca Rasmussen höll två föreställningar av sitt verk ”Mis United”. Cuenca Rasmussen är just nu också aktuell som en av de utvalda konstnärerna att delta i Charlottenborgs konsthalls invigningsutställning ”Danskjävlar – en svensk kærlighedserklæring”. Utställningen ”Danskjävlar – en svensk kærlighedserklæring” ( som pågår fram till den 24/3) är den första utställningen på Charlottenborg efter ett års renoveringar. Trots den omfattande renoveringstiden har inte mycket ändrats i interiören, däremot har konceptet för Charlottenborg förändrats desto mer. [...]Läs mer
På Wetterling Gallery visas just nu ett axplock av samtida rysk konst. Den som står för urvalet är galleristen och konstnären Aidan Salakohva som förutom att visa några av sina egna verk även presenterar ett antal konstnärer som återfinns på hennes Aidan Gallery i Moskva. Till det som bör uppmärksammas hör bland annat ett verk i serien”Purple Triumph” där Jewgenija Tschuikowa målade läpparna violetta och kysste sin duk tiotusen gånger. Som en kärleksförklaring till konsten är den både söt och expressiv. I Nikolai Ovchinnikovs serie ”Transference of Values” förskjuts perspektiven [...]Läs mer

Publicerad 10 februari 2008Av Anders OlofssonI Recensioner

Magasin 3, Stockholm: Annika von Hausswolff (9/2-8/6)

Ibland händer det att relationen mellan en konstnär och en utställningsarrangör blir alldeles särdeles lyckad för bägge parter. Charles Saatchis stöd till den brittiska konstens YBA-generation är kanske det bästa exemplet, men även i Sverige finns sådana kreativa samarbeten. Konsthallen Magasin 3 har under en följd av år inhandlat verk av Annika von Hausswolff, vilket gör att man idag sitter på den största samlingen av hennes verk. Nu har detta faktum förmodligen inte avgjort vilken ritning hennes karriär tagit – som konstnär står hon stadigt på egna ben – men [...]Läs mer

Publicerad 30 januari 2008Av Anders OlofssonI Recensioner

Liljevalchs konsthall, Stockholm: Vårsalongen (25/1-16/3)

Vårsalongen var en gång i tiden en kontroversiell aktivitet, som med klockren regelbundenhet gav upphov till offentliga rabalder. Men det var länge sedan. I modern tid minns man kanske mest av allt det ramaskri som steg ur konstnärskåren när ledningen för Liljevalchs inför Designåret beslutade att inrikta Vårsalongen på formgivning och konsthantverk. Numera är emellertid ordningen återställd, och Vårsalongen är ett icke föraktigt karriärsteg för unga konstnärer i karriären. Det har dock samtidigt inneburit att de äldre, etablerade konstnärerna väljer bort Vårsalongen, och att autodidakterna och amatörerna för det mesta [...]Läs mer
Gotlands konstmuseums 20-årsjubileum inleds utan någon större uppmärksamhet. Det mesta är sig likt och jubileet nämns bara i förbifarten. Trots denna lite blyga öppning av jubileumsåret är [natúrligvís] en engagerande och spännande utställning som producerats av Nordens hus på Färöarna. Den har naturen som tema, ett utmanande och angeläget ämne. Dels för att naturen som motiv i konsten genom århundraden slitits av vår kärlek och dels för att människan i dag riskerar att förstöra den. Men konsthistorian har också visat att naturen som modell med dess hemligheter och drag av [...]Läs mer
Maria Fribergs relation till Mannen (med stor begynnelsebokstav) är ett av den samtida svenska konstens mest lyckade partnerskap. Hon började forma sitt konstnärskap under senare delen av 90-talet, en period när olika feministiska strategier utvecklades till att även omfatta mansrollen. År 2000 publicerade Susan Faludi sin bok ”Stiffed: The Betrayal of the American Man” som påvisade klyftan mellan det traditionella mansidealet och den faktiska roll som männen i det moderna samhället spelar, berövade sin traditionella makt, oförstående inför kvinnornas krav och önskemål och otillfredsställda med det maskulina ideal som massmedierna [...]Läs mer