Gå och se! Kategori

Publicerad 15 februari 2018Av Magnus BonsI Gå och se!

Jens Fänge på Bonniers konsthall

Egentligen är allt samma bild. Likt ett evigt drama utspelar sig närmast identiska scener, om och om igen. Kvinnan och mannen, deras omslingrade kroppar, veka figurer inbegripna i ett intrikat gestaltat spel. Det är samtidigt intimt och öde, där både urvattnade gestalter och kroppsligt upphettade figurer uppträder. Jens Fänges delvis retrospektiva utställning på Bonniers konsthall är ett lyckat vågspel. Min inledande farhåga om att hans bildvärld kunde vara för begränsad för att fylla den väldiga ytan, kommer snart på skam. Motivisk upprepning resulterar istället i innehållslig fördjupning. Fänge behöver all [...]Läs mer

Publicerad 13 februari 2018Av Johanna TheanderI Gå och se!

Julia Selin på Konstakademien

Julia Selins utställning ”Leap wade sink swim run fly creep” består av ett antal monumentala målningar i djupt röda och svarta toner. Färgen nästan droppar från verken och träffar besökaren likt en pil i bröstet. Högt upp på ena väggen hänger en liten målning med en måne som glöder olycksbådande. Motiven, om man nu kan tala om något faktiskt motiv, verkar vara hämtat ur naturen. Det är dock inte någon direkt avbildning utan istället ett försök att uttrycka hur naturen känns och upplevs. Det är inte kontemplativt utan nära inpå [...]Läs mer

Publicerad 8 februari 2018Av Andreas EngströmI Gå och se!

Dan Graham på Galleri Nicolai Wallner

Om Dan Graham brukar sägas att han undersöker gränser mellan konst och arkitektur samt besökarens perceptuella förmågor och verket som socialt rum. Beskrivningen träffar kanske bäst på de fristående walk-in-paviljonger som är vad han mest ägnat sig åt sedan 90-talet. Tre av dessa ställs nu ut på Galleri Nicolai Wallner i Köpenhamn. Glaspaviljongerna består vardera av några väggar där en öppning leder in till ett rum på cirka tio kvadratmeter. Materialen är de för Graham typiska stålramarna som håller fast väggarnas konvexa skivor av plexiglas. Grunden är enkel. Men så [...]Läs mer

Publicerad 31 januari 2018Av Johanna TheanderI Gå och se!

Oskar Hult på Annaellegallery

Oskar Hult är nyligen examinerad med en MFA från Kungliga Konsthögskolan och mottagare av Fredrik Roos Stipendium 2017. I sin första utställning, Ocean, på Annaellegallery fyller han varje utrymme med målningar i alla möjliga format. Färgskalan är dov, mörka bruna och grå nyanser möter disiga pastelltoner. Motiven är inte figurativa men inte heller abstrakta. De balanserar i ett gränsland där man föreställer sig att om man kisar tillräckligt mycket kan man urskilja ett mönster, en figur, något som talar om för oss vad det är vi ser. I sitt svar [...]Läs mer

Publicerad 24 januari 2018Av Sebastian JohansI Gå och se!

Verkligheten på Köttinspektionen

Få litterära verk är så tillämpbara för att kommentera vår samtid som Mary Shelleys ”Frankenstein – den moderne Prometheus”. Allt ont som betingas av normens rädsla för anomalin, och den undergång vi förefaller gå till mötes efter att i vild hybris ha begått rov på naturen är två stora teman som täcker in merparten av det mänskliga kollektivets problem. Bägge är som hämtade från Shelleys text. Det är egentligen rätt anmärkningsvärt för en gotisk skräckberättelse som skrevs av en 19-åring för mer än 200 år sedan. Frankenstein är en arketyp [...]Läs mer

Publicerad 22 januari 2018Av Joanna PersmanI Gå och se!

Johan Thurfjell på Galerie Nordenhake

När förvandlas natur till kultur? Det är huvudfrågan i Johan Thurfjells suggestiva installation på Galerie Nordenhake. Det är minimalistiskt avskalat och ändå berättande. Inte industriellt utan organiskt. Vitt. Grått. Glest. Och vackert! Skulpturerna i papier-maché och lera gestaltar enkla, rudimentära former. Stenar. Pinar. Bark …  Allt skulle kunna komma direkt från naturen. Det skulle också kunna vara ett resultat av människans ingrepp. Som då när någon av våra urfäder, uttråkad av stämningen vid lägerelden, drabbades av en ljusskiftning i väggstenen i Altamira eller i Lascaux-grottan och började kombinera naturens skapelser [...]Läs mer

Publicerad 18 december 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Camille Henrot på Palais de Tokyo i Paris

Camille Henrot slog igenom stort på Venedigbiennalen för fyra år sedan med videon ”Grosse fatigue”, ett slags antropologiskt genomtröskande av information tillgänglig på internet. Med färgstarka postkoloniala glasögon presenterade Henrot ett fascinerande encyklopediskt panorama där ursprungsbefolkningars skapelsemyter mötte museisamlingar av uppstoppade tropiska fåglar. Allt skickligt redigerat och i ett mycket högt tempo. Datorns skärmfönster lagrades på varandra, öppnades och stängdes fortare än man hann blinka. Det är en underdrift att påstå att videon låg rätt i tiden. Henrot har nu som tredje konstnär efter Pierre Huyghe och Tino Sehgal i [...]Läs mer

Publicerad 12 december 2017Av Sebastian JohansI Gå och se!

Anna-Lisa Thomsonstipendiater 2017

Formgivaren och konstnären Anna-Lisa Thomson (1905-1952) kände villkoren i sin bransch, och upplät sin kvarlåtenskap till en fond med uppdraget att uppmärksamma kvinnliga konstnärer på väg ut i yrket. Stipendiet kan inte sökas, utan juryn nosar upp sina mottagare på slut- och elevutställningar på landets fem konsthögskolor. Stipendiet består av 60 000 kronor och deltagande i en stipendiatutställning. De senaste åren har stipendiet hittat värdiga mottagare och dessutom renderat riktigt hyggliga utställningar, vilket inte är någon självklarhet då det handlar om en stipendiatutställning, som lätt blir mer redovisande än gestaltande. [...]Läs mer

Publicerad 11 december 2017Av Johanna TheanderI Gå och se!

Ylva Ceder på Wetterling Gallery

Detta är Ylva Ceders tredje utställning på Wetterling Gallery och för varje gång får hennes målningar ett allt större format. Inte mig emot, ju mer Ylva Ceder, desto bättre. Det finns få konstnärer som på ett så gripande och precist sätt fångar den svenska vardagen och de miljöer som vi oftast förbiser. Det sätt på vilket hon varsamt frammanar korvkiosker, tomma biosalonger eller kebabrestauranger ger en nyanserad bild av Sverige utanför storstadsområdena. Det som karaktäriserar Ceders konst har nog alltid varit den lite övergivna känslan. Även då hon befolkat verken [...]Läs mer

Publicerad 5 december 2017Av Magnus BonsI Gå och se!

Être pierre på Musée Zadkine

Musée Zadkine är ett litet ateljémuseum strax intill Luxemburgträdgården i Paris. Några små rum utspridda runt en trädgård på en innergård. En vacker plats, som också var bostad och ateljé för den ryskfödde skulptören Osip Zadkine (1890-1967), samtida med Picasso och Brancusi. Zadkines grovhuggna verk uppvisar ett tydligt släktskap med den senare. Dessa storheter ingår i den intima samlingsutställningen ”Être pierre”, som nu visas på museet för att uppmärksamma femtioårsdagen av Zadkines bortgång. Brancusi dessvärre endast med foton av hans skulpturer, men av Picasso visas några fascinerande små stenansikten. På [...]Läs mer